Att organisera för skolframgång

2017 kom boken Att organisera för skolframgång - strategier för en likvärdig skola av Maria Jarl, Ulf Blossing och Klas Andersson. Den beskriver vilka framgångsfaktorer författarna har funnit för att ska kunna utveckla sitt arbete och därmed också elevernas resultat. Det rör sig om sju områden som sammantaget bidrar till skolframgång.

Samarbete

I skolor som har en positiv skolutveckling är det självklart att samarbeta. Det är framför allt lärarna som samarbetar med varandra kring undervisningen. Detta innebär också att varje lärare kan förvänta sig att få stöd från sina kollegor när det behövs. Lärarna är organiserade i tydliga arbetslag som driver utvecklingsfrågor tillsammans. På skolor med negativ riktning är det vanligt att lärare arbetar själva. De varken förväntar sig stöd från kollegor eller söker stöd. Om det finns några grupperingar så är de löst sammansatta och har inget tydligt utvecklingsarbete.

Gemensam syn

I skolor med en positiv utveckling har lärarna en tydlig samsyn kring att det är elevernas lärande och resultat som står i centrum. De har koll på elevernas resultat. Det finns också en samsyn kring att undervisningen ska anpassas till elevernas behov och förutsättningar. I skolor där trenden över tid är negativ tror de inte att det spelar någon roll hur undervisningen går till och de har heller ingen koll (eller dålig koll) på elevernas resultat.

Skolledningen

I de skolor som har en positiv skolutveckling har rektorerna identifierat och formulerat tydliga mål att arbeta mot. Även ledningen på förvaltningsnivå eller hos privat huvudman arbetar målinriktat. Ledningen är stabil över tid vilket innebär att samma rektor är kvar i många år. I de skolor som lyckas mindre väl byter de rektor ofta, kanske så ofta som en gång om året. Det råder också ett glapp melan huvudman och rektor som uppenbarligen inte har samma målsättning för skolan.

Kollektiv organisering av ledningen

I skolor som lyckas bra har de organiserat sig på ett sådant sätt att de har ett distribuerat ledarskap med ett gemensamt ansvar. De finns alltså flera personer inom organisationen som leder skolutvecklingen. Det kan handla om rektor, biträdande rektor, förstelärare och olika mellanledare. De två senare är vanligtvis ledare för arbetslag och utvecklingsgrupper. i denna form av organisering ägnar de sig också om kunskapsdelning, best practice och gemensam problemhantering. I skolor som har en negativ riktning på skolresultaten finns det en oklar ledning (om den ens är närvarande) och en avsaknad av gemensamt ansvar.

Höga förvätningar

De skolor som har en positiv skolutveckling har vanligtvis höga förvätningar på sina elever. De förväntar sig att eleverna ska kunna bli godkända och i många fall att de ska kunna presetera bättre, lära sig mer och utmana sig själva. I skolor med en negativ riktning har de snarare negativa förväntningar som baseras på att eleverna kommer i från ett mindre gynnsamt område och därför inte kommer att kunna prestera på en god nivå. Lärarna i de senare skolorna försöker därför inte att få eleverna att utmana sig själva och nå högre höjder.

Kartläggning

Skolor med en positiv utveckling har, som det står ovan, koll på elevernas resultat. Det beror främst på att de gör tidiga kartläggningar av elevernas kunskaper och färdigheter. De gör också regelbundna uppföljningar av resultaten. Med en god bild av var eleverna befinner sig kunskapsmässigt kan de också på ett bättre sätt anpassa undervisningen till elevernas behov och förutsättningar.

Ledarskap i klassrummet

Det sjunde också sista området som visar sig ha betydelse för att driva en skola i en positiv utveckling när det gäller elevers resultat det är att det finns ett tydligt ledarskap i klassrummet. Lärarna har insett att de inte enbart är bärare och förmedlare av kunskaper utan att de också ska vara ledare. Det finns naturligtvis flera sätt att leda men det väsentliga är att ledarskapet är tydligt (därmed inte sagt att det är auktoritärt).

Sammanfattning

Författarna till boken Att organisera för skolframgång har framför allt hittat sju områden som skiljer skolor åt. De skolor som har en positiv utveckling har alla tänkt, arbetat och organiserat sig på ett likvärdigt sätt. De skolor som har en negativ riktning på sina resultat har dels gjort olika men framför allt inte anammat de sätt att tänka, arbeta och organisera sig inom de sju områdena. Sammantaget kan man säga att det finns framgångsfaktorer för att få en skola att få en positiv utveckling av resultaten. Mycket forskning tyder dock på att det inte finns ett framgångsrecept som fungerar för alla skolor oftersom dessa har en rad olika förutsättningar. Det är ändå en intressant uppsättningar tankar att ta fasta på.

9 Nov 2024