Kognitionsforskaren och professorn Howard Gardner har efter flera decenniers forskning kommit fram till vad vi människor behöver ha för förmågor nu men särskilt inom en snar framtid. Manuella arbeten kommer att utföras av robotar samtidigt som övriga arbetsuppgifter blir allt mer komplexa. Världen blir mer global och diversifierad. Det betyder att var och en av oss som vill kunna ägna oss åt något meningsfullt behöver vissa förmågor som ställer oss över det mekaniserade och samtidigt klarar att svara upp mot höga krav på genomförande och samverkan. För detta förutser Gardner vad han kallar Five minds for the future i boken med samma namn utgiven 2008. Han försöker förklara varför han använder ordet mind, något som vi saknar motsvarighet till på svenska, men man kan i det här fallet lika väl säga förmåga eller kompetens.

De fem kompetenser som Gardner lyfter fram är:

• Expertis
• Syntetiseringsförmåga
• Kreativitet
• Respekt för det diversifierade
• Etik

Gardner använder delvis andra ord på engelska men översättningen är gjord för att fånga innebörden. Här nedan presenteras de fem kompetenserna.

 

Expertis

Den första förmågan eller kompetensen kallar Gardner på engelska to be disciplined. Man kan lätt tänka sig att detta ord ska översättas till att man är disciplinerad. Det är en del av betydelsen men huvudinnebörden handlar om det engelska ordet discipline som avser ett kunskapsområde som t.ex. matematik eller historia. Inom akademins värld säger man en disciplin och i grundskolan säger man ämne. Gardner är noga med att skilja på ämnesstoff och skolning. Att ha tillgång till ett ämnesstoff eller ha lagt det på minnet betyder inte att du är skolad. Det senare kräver att du har en fördjupad förståelse om ämnet. Att kunna rabbla europeiska huvudstäder är en form av ämnesstoff men att ha en förståelse för dessa städers geografiska, politiska och ekonomiska betydelse i en region är något helt annat. Att ha tillgång till fakta är inte mer märkvärdigt än att samma fakta står i en bok eller finns lagrad i en dator. Du kan leta efter den i ditt minne, i dina böcker eller i olika databaser. I detta avseende skiljer du dig inte från en robot. Faktum är att en robot kan göra det snabbare och med större precision än vad du kan. Det du kan som inte en robot kan, än, är att förstå vad all denna lagrade fakta är till för och hur den kan användas. Om man ska spetsa till det är inte enbart skolning nog för framtiden. Vi behöver alla bli experter på något. Gardner, som även använder ordet mastery, föreslår att man är väl insatt i minst ett områden men gärna flera. Ju fler områden man har fördjupad förståelse inom desto troligare att man kan ägna sig åt något meningsfullt som yrke.

Expertis, har många psykologer förkunnat, kräver tusentals timmar av hårt arbete. För att bli expert på schack behöver du träna och spela flera tusen timmar. För att nå eliten i tennis behöver du träna och spela i flera tusen timmar. För att bli expert inom kontraterrorism behöver du studera och arbeta med det i tusentals timmar. Det är här disciplinen kommer in i bilden. Att skaffa sig fördjupade kunskaper kan du göra för att du tycker det är kul men många av dessa tusen timmarna kräver det också att du är disciplinerad. En del av expertisen innebär med största sannolikhet att du stöter på svårigheter och de kräver studiedisciplin eller arbetsdisciplin. Att vara disciplined är alltså att vara en expert inom ett område, t.ex. en akademisk disciplin, vilket kräver att du på vägen till din expertis har uppvisat en hög självdisciplin.

Vad är det då man behöver vara expert på? Det är mindre klart enligt Gardner. Detta kommer sannolikt att förändras från ett decennium till ett annat. Något som är värt att veta är sin historia för den säger något om vart vi kommer ifrån och vart vi är på väg. Datorer försöker inte sätta sig själva i ett historiskt sammanhang och har därför ingen önskan om att röra sig i någon särskilt riktning. Vad som är klart är att fördjupade kunskaper, vilket innefattar god förståelse, än så länge är något där vi människor kan överträffa datorer och robotar. Det är vår väg till framgång inom den närmaste framtiden. Om man ska gissa vad vi behöver vara experter på är det troligtvis komplexa ämnen som rör människor, organisationer, kulturer, samhällen, ekonomiska system, teknologiska system och ekologiska system. Samtidigt är det just inom dessa komplexa områden som vi sannolikt kommer att ta hjälp av datorer. Det är dock inte datorerna som gör den slutliga bedömningen och det är inte datorerna som fattar våra beslut. Det måste vi göra och det är just därför vi är viktiga i framtiden.

 

Syntetiseringsförmåga

Syntetiseringsförmåga kan förstås på två sätt. Vår samtid är en värld full av information. Vi kan utan att överdriva säga att vi ständigt omges av för mycket information. Den första aspekten av syntetiseringsförmågan är att kunna sortera ut den information som är värdefull och sortera bort den som inte är användbar. Den senare bör vi inte befatta oss med över huvud taget eftersom den enbart är en mental belastning. Onödig eller överflödig information förvirrar oss bara. Svårigheten ligger i att kunna bedöma, ofta inom en kort tidsrymd, vad som har ett värde nu eller i framtiden. Den andra aspekten av syntetiseringsförmågan är att kunna se hur information från ett område hör samman med information från ett annat område. Varför går börsen i Sverige upp när ett presidentval i Frankrike stundar? Hur kan pingviner på Antarktis ha miljögifter från jordbruk i kroppen när det inte finns några jordbruk på sydpolen? Varför får bönder i Sudan missväxt när de har tagit lån från en hjälporganisation för att utveckla sitt jordbruk? För att svara på dessa frågor kan man inte bara söka kunskap från ett område utan man måste se hur kunskap från flera områden hänger ihop. Det i sin tur innebär att man behöver mer än grundläggande förståelse inom flera områden samtidigt. Om den första kompetensen handlar om fördjupade kunskaper handlar den andra om en kunskapsbredd. Vi skulle också kunna kalla det allmänbildning men framtidens allmänbildning ställer höga krav på att man känner till globala områden som binder samman arbete, ekonomi, kultur och miljö.

Maskiner kan redan hantera stora mängder data och göra den hanterbara. Detta gör de dock inom väl avgränsade områden. Än så länge kan inte datorer göra kopplingar mellan olika områden. De kan heller inte värdera särskilt väl vilken information som är viktig och vilket som är mindre viktig. Syntetiseringsförmågan är en mänsklig förmåga som vi kan förfina. Den håller oss på en högre nivå. Datorerna är överlägsna när det gäller att snabbt hantera stora mängder information men de kan inte värdera eller göra kopplingar. Där har vi vår framtid.

 

Kreativitet

Precis som vi kan hävda att datorer inte kan skaffa sig fördjupade kunskaper och fördjupad förståelse samt har förmågan att värdera och koppla samman information från flera områden är det högst otänkbart att datorer inom en snar framtid kan vara kreativa. Människan är jordens mest kreativa varelse. Det är en av våra styrkor och det är ett område som gör oss unika. Därför ska vi utveckla och förfina denna sida. Framtidens organisationer behöver kreativa medarbetare. Det gäller hela samhället i stort. När förutsättningarna förändras behövs förmågan att tänkta nytt, att komma på nya lösningar och nya produkter.

På ett sätt kan man se att kreativitet är besläktat med expertis och syntetiseringsförmåga. Vissa aspekter av kreativitet förutsätter att man är väl insatt i sitt område och att man kan sätta samman information från flera områden. Kreativitet innebär inte enbart en slumpgenerator som ibland träffar rätt. Kreativitet innebär en förmåga att se en lösnings konsekvenser redan innan man sätter lösningen i verket. Det innebär att ställa nya frågor. Allt detta bygger på omfattande kunskaper. Detta understryker åter att vi behöver vara kunniga för att fylla någon funktion i framtiden.

 

Respekt för det diversifierade

I en allt mer global värld kommer vi att möta människor som är olika oss själva. Globalisering kommer troligtvis aldrig innebära likriktning. Det kommer aldrig innebära att USAs kultur kommer att bli en världskultur lika lite som Kinas kultur kommer att bli en världskultur. Olika kulturer kommer att finnas kvar och på sikt kommer nya att uppstå. Ju mer vi rör oss desto troligare att vi möter människor som är olika oss själva. Globaliseringen innebär diversifiering både på en lokal nivå, i en organisation arbetar människor med olika kulturell bakgrund, och på en individuell nivå i den meningen att varje enskild invid kommer att träffa olika människor. Diversifiering betyder mångfald. Världen består av en kulturell mångfald. Internationella så väl som lokala organisationer är med stor sannolikhet kulturellt mångfaldiga. Varje enskild individ möter i sitt vardagliga liv en stor mångfald. Den särskilda kompetens som Gardner vill lyfta fram är respekt för olikhet, respekt för mångfalden.

Respekten kan ta sig flera uttryck. För det första kan den innebära att vi accepterar och omfamnar olikhet som något positivt. Om vi väljer att se mångfald som något negativt möter vi inte den värld som vi är del av. Vi försöker separera oss från verkligheten. Mångfald är ett faktum. Respekt är den mest hållbara vägen. För det andra kan det innebära att vi lär oss mer om våra olikheter. Det kan innebära att vi också finner en mängd likheter. Kunskapen om olikheterna ger dock en ökad förståelse och en vilja att förändras och mötas. För det tredje kan respekt innebära att man vill skaffa sig en interkulturell kompetens. Av respekt för dig väljer jag ditt sätt att värdera och ditt sätt att agera. Inte som det enda sättet men som ett av flera jag besitter. Detta kräver träning och kontakt med dem som är olika. Utan respekt kommer vi aldrig dit där vi försöker mötas fullt ut över kulturgränser. Respekt för det diversifierade är att acceptera olikhet, att lära sig om olikhet och att utveckla en interkulturell kompetens. Motsatsen är att fastna i fördomar och rädsla för det annorlunda. De som kan lyfta sig över det har en betydelsefull framtid.

 

Etik

Etik innebär normalt att inte skada, inte tvinga och inte ge falsk information (ljuga). I positiva termer handlar det om att värna/vårda andra, ge dem frihet och vara ärlig och sann i det man kommunicerar. När Gardner nämner etik som en framtida värdefull kompetens tänker han främst på det vi på svenska kallar arbetsmoral. När vi är en del av något större, t.ex. en familj, en organisation, ett samhälle, är den individuella insatsen värdefull. Som individ ingår man i något större än sig själv. I många kulturer har idéer om arbetsmoral odlats för att hålla samman grupper. I en framtid där utmaningarna kan vara större och eventuellt av helt nya slag är det viktigt att hålla samman och göra en insats. Sannolikt kommer vi att bli fler som lever inom en begränsad yta, vi kommer att ställas inför vattenbrist och naturkatastrofer, vi kommer att behöva skapa helt nya samhällen. I en sådan framtid behöver andra kunna lita på att man gör sitt för att allt ska hålla ihop. Arbetsmoral, eller etik, är därför en medvetenhet att bara det bästa är gott nog och att flit, ärlighet och samarbete är det som gör att grupper fungerar tillsammans. Människor som är opålitliga och egoistiska kan äventyra ett helt samhälles överlevnad, människor som är lata kan lika gärna bytas mot en robot och människor som saknar etisk medvetenhet ser inte det som är större än hen själv. När man för in etik i bilden kan det lätt vändas till en dystopi men det är just för att människan är en i allra högsta grad etisk varelse som vi har möjlighet att arbeta för högre ideal, arbeta för varandra och arbeta för framtida mål. Om vi alla odlar vår etiska medvetenhet kan vi bidra till en bättre värld. Var och en som inte odlar denna sida bidrar till en sämre värld men gör också sig själv överflödig i en värld som inte har någon större plats för de obildade.

 

Avslutande reflektioner

Howard Gardner som har ägnat sig åt många olika forskningsområden som rör vår mänskliga natur och hur vi organiserar oss har rimligtvis en god förståelse för att se våra framtida behov. Det är inte en vild gissning att robotar och en högre grad av automatisering hör till vardagen inom en nära framtid. Detta i sin tur ändrar behoven på arbetsmarknaden. De jobb vi har kvar handlar i första hand om sådant som robotar inte kan utföra. Ur det perspektivet har Gardner fångat några av våra mest utmärkande mänskliga drag som vi därmed behöver odla och utveckla. De tre första, huvudsakligen kognitiva, kompetenserna handlar om detta. Att vår värld blir allt mer global och diversifierad är inte heller en vild gissning eftersom det redan händer. Istället för att benämna kompetensen respekt (för det diversifierade) vore det lika bra att kalla det interkulturell kompetens. Vi möts ständigt över kulturgränser och ska försöka samspela på dessa villkor. Det vore helt klart till vår fördel om vi kunde bli bättre på att möta människor med en förståelse för vad kultur, värden och beteendemönster innebär. Alla våra möten med andra skulle bli så mycket smidigare då. Att människan är en etisk varelse är verkligen inget nytt. Filosofer och religioner har vädjat till vår känsla för rätt och fel, gott och ont i årtusenden. Det som möjligtvis är nytt är att vi ställs inför helt andra utmaningar än vi mött tidigare.

Howard Gardner har visserligen bedrivit forskning i flera decennier men han är inte särskilt bra på att hänvisa till dessa studier eller till några andras studier heller för den delen. Hans förslag och argument är sällan uppbackade av empiri. Det är visserligen inte så lätt att ha empiriskt stöd för framtiden men man kan göra en kvalificerad prognos baserad på befintlig data. Inte heller detta är Gardners starka sida. Även om mycket av det han skriver är rimligt och rent av troligt förklarar det inte varför just dessa kompetenser är mer viktiga än andra kompetenser. Daniel Pink skriver i sin bok A whole new mind, ursprungligen utgiven 2005, om några kompetenser som delvis överlappar de Gardner skriver om men förslår också några helt andra. Kan inte Pink ha mer rätt? Vad som är gemensamt för dem båda är att de skriver om sådana faktorer som helt eller delvis fångas av positiv psykologi. Det handlar mycket om att förbättra oss och om att ta hjälp av våra positiva sidorna som glädje, lekfullhet, kreativitet, empati, etik, berättande och estetik. Det handlar om hur de sköna sidorna av oss gör oss till bättre människor som presterar bättre och fungerar bättre tillsammans. Låt oss därför intresserat iaktta dessa förmågor och kompetenser för att se vad som händer med dem i framtiden utan att försöka intala oss själva att detta är sanningen.