Man kan nå framgång på många olika sätt och inom många olika områden. Enligt det synsätt som presenteras i denna bok är det också möjligt att nå framgång inom hälsa, välbefinnande och relationer utöver områden som utbildning, arbete, företagande och ekonomi. Forskarna Andrew Steptoe och Jane Wardle, båda professorer i hälsopsykologi, menar att det är fem faktorer som har störst betydelse, åtminstone senare i livet, och att det är samspelet mellan dessa fem som är avgörande för en rad framgångsområden. De kallar de fem faktorerna för livsfärdigheter. De väljer denna term för att de anser att en färdighet är en blandning av medfödda stabila egenskaper och uppövade och förfinade flexibla egenskaper. Dessa fem centrala livsfärdigheter är:

• Emotionell stabilitet
• Ordningssamhet/noggrannhet
• Kontroll
• Beslutsamhet
• Optimism

Steptoe och Wardle menar att dessa fem inte är, så kallade, kognitiva egenskaper eller färdigheter. De kan inkludera tankeverksamhet men är i grunden något annat. Vi känner igen emotionell stabilitet och ordningssamhet/noggrannhet från femfaktormodellen där de beskrivs som personlighetsdrag. Steptoe och Wardle använder dem med motsvarande betydelse men understryker att det rör sig om komplex av både medfödda ingredienser och förvärvade ingredienser.

Vad gick då deras forskning ut på? Drygt åtta tusen personer 50 år eller äldre deltog i studien. De fick dels besvara frågor kring livsfärdigheterna och dels om sin livsstatus inom en rad områden. Dessa områden kunde röra psykisk och fysisk hälsa, relationer och sociala kontakter, och ekonomi. Det som är mest intressant med denna studie är att den visar att de faktorer som är kända att ha betydelse för yngre individer också har betydelse för äldre, d.v.s. över 50, samt att den visar att det är när de fem faktorerna förekommer tillsammans, vilket de bara gör för ca sju procent av deltagarna, som resultaten blir otvetydiga. Människor som har mycket av dessa faktorer mår bättre, har bättre socialt umgänge och en bättre ekonomi. Om man vill lyckas oavsett ålder är det lika bra att utveckla de fem livsfärdigheterna.

 

Emotionell stabilitet

Som det framgår i femfaktormodellen är emotionell stabilitet motpolen till att vara neurotisk. Den som är emotionellt stabil är lugn och oroar sig sällan, den har ett jämnt och återhållsamt temperament, är nöjd med sig själv och med tillvaron, känner sig bekväm i de flesta situationerna och märker inte av några oroande symtom i sin egen kropp, har inga starka känslor, och är relativt hårdhudad. Vissa av dessa drag kan framstå som kalla men om man frågar någon som känner starka känslor och upplever sig själv sårbar händer det att denna person många gånger önskar att den var mindre känslig och kände sig mindre sårbar (alltså hårdhudad). En viktig aspekt som sammanfattar detta personlighetsdrag är att kunna behålla lugnet även när det stormar runt omkring. Den som är mindre emotionellt stabil kan p.g.a. sin oro och känslighet ana att stormen ska komma och därför förbereda sig i god tid. Detta kan ses som en fördel som den emotionellt stabile saknar. När man är relativt lugn och inte stressar upp sig innebär det att man också tar framtiden med ro. Det som Covey beskriver som att vara proaktiv behöver inte sammanfalla med att vara emotionellt stabil. Den emotionellt stabile hanterar situationen när den kommer. Den emotionellt instabile förbereder sig för det värsta. Det senare kan vara mycket värt men det kan också innebära att den emotionellt instabile lägger orimligt mycket energi på sina förberedelser ett antal gånger utan att något negativt händer. Att oroa sig är i sig själv tröttande vilket den emotionellt stabila slipper.

Steptoe och Wardle tänker sig att denna livsfärdighet kan utvecklas från emotionell instabilitet till emotionell stabilitet. Man kan alltså gå ifrån att vara känslig och oroad till att bli lugn och hårdhudad.

 

Ordningssamhet/noggrannhet

Precis som med ovanstående fall är ordningssamhet något som beskrivs i femfaktormodellen. Där framgår det att detta personlighetsdrag, här kallat livsfärdighet, utmärks av en pliktkänsla, en hög organisationsförmåga, en hög ambitionsnivå, en punktlighet, en uthållighet och hårt arbete. Här läggs också noggrannhet till då det handlar om att inte lämna detaljer åt slumpen. Detaljer är viktiga. Om man är ambitiös, hårt arbetande och har en hög organisationsförmåga bör detaljerna tas med, om det inte redan är en självklarhet, i varje uppgift man arbetar med. Dessa typer av studier redogör inte för skillnaden mellan att ha ordning i sinnet eller att ha ordning runt omkring sig. Ett typiskt exempel är skrivbordet. Den som har ordning i sinnet vet var allt på skrivbordet finns även om det ser oordnat ut. Den som har ett ordnat skrivbord kan ibland upplevas ha ett oordnat sinne och klarar inte av att sortera sina tankar. Här är det viktigt att understryka att ordningen är intern vilket krävs om man ska kunna organisera och vara ambitiös. Man har redan en klar inre bild, även på detaljnivå, av vad som behöver göras. Detta kan inte göras utan att blanda in kognition, d.v.s. vår tankeförmåga, när det gäller att se mönster, skapa struktur och analysera. Även om Steptoe och Wardle benämner ordningssamhet/noggrannhet som en icke-kognitiv färdighet har den klara inslag av detta. Faktum är att vissa forskare ser denna egenskap helt fri ifrån känslor och istället enbart är en blandning av tanke och vilja.

 

Kontroll

Att ha kontroll kan innebära flera saker och i extrema fall kan det vara en besatthet. En känsla av kontroll infinner sig i vardagen när vi upplever att vi kan styra saker snarare än att sakerna styr oss. Man pratar om att lokalisera kontroll till inre kontroll eller yttre kontroll. Inre kontroll innebär att individen själv kan kontrollera beslut och händelser medan yttre kontroll innebär att omständigheter påverkar ens liv. I denna studie avses inre kontroll. Man kan också prata om självkontroll eller social kontroll. Självkontroll innebär att man kontrollerar sig själv i form av vad man tänker, känner och gör. Social kontroll innebär att vi förväntas följa regler vilket innebär att vi ska se ut på ett visst sätt och bete oss på ett visst sätt. Omgivningen kontrollerar oss. Självkontroll framstår ofta som betydelsefullt för att nå framgång men i det här fallet handlar det om att bemästra den välbekanta hemmiljön. Frågan innebär alltså om deltagarna i studien anser att de har kontroll över sig själva och sin hemmiljö så att de kan uträtta det de vill uträtta. De som svarar att detta stämmer väl anses ha kontroll.

 

Beslutsamhet

Beslutsamhet betyder att vara fast inställd på att nå ett mål trots eventuella hinder. Beslutsamhet upplevs av människor lika mycket vara en tankemässig färdighet som en känslomässig. Man kan också säga att det är en motiverande kraft eller ett uttryck för en stark vilja. Om man ska tänka sig att beslutsamhet är en livsfärdighet betyder det att man kan bli mer beslutsam genom att försätta sig i situationer där man ska nå ett mål, lätt eller svårt, nära eller långt fram i tid. Vi kan jämföra med liknande fenomen som uthållighet, self-efficacy eller grit. Det handlar helt enkelt om att bestämma sig och hålla fast vid sitt mål tills det är uppnått.

Deltagarna i studien fick uppge om de hade känt sig beslutsamma den senaste månaden. Antagandet är att de som har gjort det inom 30 dagar inte endast har en generell beslutsamhet utan också uppvisar den med jämna mellanrum. De som inte har känt sig beslutsamma den senaste månaden antas sakna en generell beslutsamhet då de inte söker sig till situationer och mål som de verkligen vill uppnå.

 

Optimism

Optimism[1] innebär att en individ tror att händelser som man är mitt i eller kommer att stå inför kommer att utlöpa väl och troligtvis på bästa tänkbara sätt. För den som är pessimistiskt lagt framstår en optimist som något naiv. Själva säger pessimister att de ser nyktert på saken och är realistiska (de beskriver sig därför inte nödvändigtvis som pessimister). Optimister tror att saker kan bli bättre, att de själva och andra kan lyckas och att svårigheter inte behöver innebära oöverkomliga hinder. Deltagarna i studien fick besvara påstående om att framtiden bär på möjligheter för dem eller om att framtiden ser bra ut för dem. Oavsett vad optimister ställs inför så tror de att det finns möjligheter och att det kommer att blir bra vilket gör det lätt att hålla med om dessa påståenden. De som höll med om dessa påståenden i studien ansågs vara optimister eller ha en utvecklad optimism.

 

Avslutande reflektioner

Denna studie lyfter fram något riktigt intressant i att en grupp av livsfärdigheter kan ha inflytande över så olika områden som hälsa, det sociala livet och ekonomi. Detta ska inte underskattas. Styrkan med denna studie är att den har många deltagare som har valts ut slumpmässigt och med en hög grad av kontroll för andra påverkansfaktorer som uppväxt, utbildning och kognitiva förmågor. De fem livsfärdigheterna är giltiga trots andra faktorers inverkan. På den negativa sidan har de ringat in de fem livsfärdigheterna på ett ganska enkelt sätt. Som forskare önskar man att de har mer stöd för att deltagarna verkligen har dessa livsfärdigheter. En sista reflektion är att de så kallade färdigheterna inte med självklarhet är sådant som man varken kan eller behöver förvärva. En del verkar födas till optimister medan andra är obotliga pessimister livet igenom. Visst kan livserfarenheter lära oss att bli mer optimistiska men den kan lika gärna lära oss att vi ständigt kommer att stöta på hinder. Man blir i det senare fallet realist och väljer vad man ska lägga energi på att forcera.

 

Fotnot

[1] Vad är det för skillnad på optimism och hopp? Enligt en studie som har försökt att utreda just detta framgår det att det är ett 80-procentigt överlapp mellan dragen. Det gör det svårt att separera dem åt. Samma forskare menar dock att det finns en liten skillnad och det är att optimism handlar om kvalitén på det som man vill ska hända medan hopp handlar om en förväntan att man ska uppnå sitt mål.