Metaanalys betyder en studie av studier. Man studerar alltså det totala utfallet av ett flertal likartade studier som är inriktade på att fånga ett och samma fenomen, och gör en utförlig analys av detta utfall. Denna analys ger förhoppningsvis ett svar på hur saker och ting ligger till.

Sedan slutet av 1900-talet har det blivit allt vanligare att forskare gör översiktsstudier för att få mer generaliserbara resultat. Det har visat sig vid ett flertal tillfällen att forskare får olika resultat när de studerar ett och samma fenomen på samma sätt. Istället för att se det motstridiga lägger man samman ett större antal studier och då kan det mycket väl hända att motstridigheterna försvinner eller blir marginaliserade. Om nio av tio studier går i samma riktning är det troligare att dessa nio ligger närmare svaret på frågan än den tionde, som avviker, gör.

Forskare använder sig av ett flertal sätt att fånga in den samlade forskningen och skapa sig en relativt enhetlig översikt. Tre vanliga sätt ska presenteras kort här.

Det första är att skriva en review-artikel som ställer samman den samlade forskningen inom ett avgränsat område och kommer till någon slags slutsats. Ibland är slultsatsen att mer forskning behövs. Ibland ger forskaren någon form av rekommendation i hur man ska tolka utfallet.

Det andra sättet är att ställa samman en metaanalys som inte bygger på statistik utan är mer jämförande baserat på både kvalitativa studier (ofta baserade på intervju eller observationer) och kvantitativa studier (ofta baserade på experiment eller enkäter). Här kan man se om det finns tydliga tendenser och om det är skillnader i vilka svar de olika sätten att studera ett fenomen kan ge.

Det tredje sättet att göra en metastudie är att basera den helt på statistisk analys. För att göra detta måste man komma åt ett flertal studier som ställer samma forskningsfråga och använder mycket likartade sätt att samla in data. När man slår ihop data från ett stort antal studier blir det som en superstudie med många tusen, kanske miljoner, deltagare. Om man då får ett tydligt utslag i någon riktning kan man uttala sig med stor säkerhet. Utfallet blir generaliserbart.

Vissa forskare är skeptiska till metaanalyser (särskilt statistiska). De menar att inga aspekter av människans liv kan kvantifieras. Faktum är att vi gör det med stor självklarhet i vissa fall. Att räkna ut en befolknings medelålder är att kvantifiera och det är väldigt svårt att ifrågasätta. Detsamma gäller längd och vikt. Så varför kan man inte kvantifiera hur väl människor lyckas när de gör på ett sätt snarare än ett annat? Det gäller bara att ha bra måttstockar precis som när man mäter år, vikt och längd.

Om du har funderingar, frågor eller kommentarer kring metaanalyser får du gärna skriva i kommentarsfältet nedan.