Tillit är ett intressant fenomen som verkar dela både individer och nationer i två delar. Det finns de som känner tillit till andra, även okända, tills motsatsen är bevisad och de som är misstänksamma mot andra, även sådana som de känner, tills motsatsen är bevisad. Den första gruppen av individer kan till och med bli svikna flera gånger innan de ger upp på den andra. Den andra gruppen behöver lång tid på sig av trofasthet och pålitlighet innan de kan känna tillit. Vilken av dessa är du? Väljer du att lita på en främling och tro att hen vill dig väl? Väljer du att vara misstänksam mot andra för att vara på den säkra sidan? I vissa länder som Sverige och Danmark har vi en stark grundtillit till andra både individer och institutioner. I dessa två länder uppger 80 procent att de känner en generell tillit till människor och institutioner. I Slovakien och Serbien är motsvarande siffra 8 procent. En mycket stor majoritet känner alltså inte tillit till sin omgivning. Länder som Grekland och Frankrike ligger också relativt lågt med 20 procent som känner tillit. Varför är det så här? Vad är det i befolkningens historia och beteende som skapar tillit i vissa länder och misstro i andra?

För att komma fram till betydelsen av tillit och dess konsekvenser behövs en förklaring av vad som menas med tillit. Det görs nedan. Därefter ska begreppet socialt kapital, som är sammanlänkat med tillit, tas upp. Tillit verkar också ha en stark koppling till samarbete och kommunikation.

 

Tillit

Man kan beskriva tillit på flera sätt. Låt oss säga att en vän till dig ber att få låna hundra kronor. Du känner din vän väl och litar på att du får tillbaka pengarna vid den tidpunkt som vännen utlovar. När du ger bort pengarna känner du en viss tillit till din vän. Denna tillit bygger på vissa förväntningar att trots att din vän helt kan blåsa dig på pengarna så tror du att du kommer att få tillbaka pengarna. Tänk dig istället att du är förälder och att ditt barn är litet och helt beroende av att du ger det mat regelbundet. Eftersom barnet är utelämnat till din omvårdnad har det inget annat val än att känna tillit till ditt föräldraansvar. Om barnet hade känt anledning att tvivla på din omsorg skulle det känna oro över att inte veta om det får mat igen. Kanske skulle det gråta eller försöka leta efter mat på egen hand. Ett ytterligare exempel kan kopplas till vårt högteknologiska samhälle. Nästan inga av oss vet hur man bygger ett flygplan, hur ett flygplan fungerar eller ens kan flyga, eller vet hur man flyger ett flygplan. Trots detta sätter vi oss upprepade gånger på ett flygplan som ska ta oss långväga till annan ort. Hur kan vi släppa kontrollen i en sådan situation? Det rimliga vore att alla i flygplanet försökte skaffa sig så pass mycket kontroll att de kan ta över flygplanet om en eventuell olycka drabbar ombordpersonalen. I ett sådant läge väljer de absolut flesta av oss att känna tillit till flygplanskonstruktörer och flygplanspersonal. Vi förväntar oss att andra har god koll och lägger våra liv i deras händer. Ett sista exempel rör det ekonomiska systemet. Alla som förvärvsarbetar betalar skatt. Dessa pengar är vi beredda att betala för att vårt samhälles fundamentala funktioner ska fungera. Så är det rimligtvis i alla länder. I vissa länder förekommer dock korruption vilket innebär att myndighetspersoner begär mer pengar än det skattepengarna ska täcka eller använder skattepengar för eget bruk. Även om vi litar på att skattepengarna används som de ska finns det en viss vaksamhet för att enstaka personer eller institutioner inte är pålitliga och därför bör kontrolleras. I de länder där korruption är relativt vanligt litar invånarna på att myndighetspersoner är korrumperade, det ingår i deras förväntningar, men de litar inte på att myndighetspersonerna ska göra sitt jobb eller fylla den funktion de är satta att utföra. Tillit i detta fall innebär antingen att systemet och personerna hanterar skattepengarna som de ska eller att de hanterar skattepengarna på ett opålitligt sätt.

När man ser på tillit för vad det är, en förväntan att något ska ske eller att någon är pålitlig trots vissa hinder eller risker, inser man att framgång är nästan omöjligt i ett samhälle utan tillit. Självklart är det så att enstaka individer kan utnyttja vad som kan framstå som en naiv tillit. Låt säga att en individ frågar alla hen känner om hen kan få låna 1000 kronor med löfte att betala tillbaka det vid en viss tidpunkt. Alla vänner som ställer upp bidrar till att personen nu har många tusen till sitt förfogande. Om denna person väljer att lura alla sina vänner och åker på semester på obestämd tid kan man tycka att de som lånade ut pengarna blev lurade och att de för skylla sig själva som lånar ut sina pengar. Detta fall av svindel kan tyckas vara ett utnyttjande. I nästa läge när personen har slut på sina pengar och kommer tillbaka till sina vänner är risken mycket liten att hen får något av sina (f.d.) vänner. Vad har personen vunnit på detta? Ingen mer hjälp och kanske heller inga vänner att umgås med. Att svika sina vänner på det här viset, tack vare vännernas tillit, är inte framgångsrikt utan bara korkat. Vägen till framgång går via tillit som stärks och behålls. Försvagad tillit och svek leder till misslyckanden. I andra fall kan individer utnyttja bristen på tillit i ett system. Genom att invånarna i en stad eller ett land inte litar på varandra kan man tjäna pengar på denna förväntan att man inte vet var man har andra. Om detta skapar en oro, eller vad sociologiprofessorn Anthony Giddens kallar brist på ontologisk trygghet, försöker de flesta att minska oron och tar då hjälp av alla som kan erbjuda trygghet. En gangster kan erbjuda dig och din familj, inklusive din butik, skydd om du betalar en viss summa pengar regelbundet. Denna gangster, en beteckning på en person som tar till ohederliga medel, kan bli rik på befolkningens oro. Om skatterna hade gått till polisiär verksamhet eller om skattenivåerna var högre skulle dessa gangsters inte ha någon plats i systemet. Enstaka individer kan alltså sko sig på vår tillit eller på vår brist på tillit men i det stora hela lyckas fler om vi skapar ömsesidig tillit där alla känner sig trygga.

 

Socialt kapital

Det finns flera former av kapital. Vi kan tala om naturkapital eller råvarukapital som står för de resurser som kan användas inom en region. Vi kan tala om humankapital som står för den kunskap och kompetens som människor besitter vilket kan komma organisationer till del om de anställer kompetenta människor. Vi kan tala om monetärt kapital vilket helt enkelt betyder de pengar som vi betalar med. Det finns också kulturellt och social kapital. Kulturellt kapital innebär i första hand att någon har en viss status i en viss gruppering. Socialt kapital är en speciell form som bygger på tre pelare: tillit, reciprocitet och nätverk. Tillit innebär att man litar på att andra ställer upp och utför vissa positiva saker och undviker att utföra vissa negativa saker. Reciprocitet innebär att man ger tillbaka av motsvarande värde när man har fått en vara eller tjänst av någon. Om du ger mig hundra kronor ger jag antingen tillbaka pengarna senare eller så får du något som är värt hungra kronor. Om du en gång lånar mig en liter mjölk kan jag vid ett senare tillfälle låna ut fyra ägg till dig. Om du ger mig en födelsedagspresent förväntas jag ge dig en födelsedagspresent också. Denna princip gäller för jämlikar. Ett barn kan få ganska mycket av sina föräldrar utan att det förväntas ge något motsvarande tillbaka. En chef kan ge gåvor till sina anställda utan att chefen förväntas få gåvor av motsvarande värde tillbaka. Slutligen har vi nätverk som är en förutsättning för socialt kapital. Ett nätverk kan vara så litet så att det bara innefattar två personer men det kan också inkludera ett helt samhälle. Inom detta nätverk har alla god koll på varandra och är villiga att hjälpa varandra.

Socialt kapital är alltså något som växer när människor hjälper varandra vilket de gör om de litar på varandra och att de har en princip av att returnera tjänster och varor på något sätt. Genom det nätverk som bygger upp det sociala kapitalet kan man också be om tjänster eller varor för någon annans räkning. Tänk dig att du har lånat ut en spade till din granne men själv inte har något behov av att låna något kan du istället be din granne om en tjänst å din brors vägnar. Din bror behöver nämligen hjälp med klippa sina får och din granne har en bra apparat för detta ändamål. Du ber helt enkelt din granne om att låna ut apparaten till din bror och därmed är ert gengäldande avklarat. Nu är det upp till din bror om han vill gengälda dig för din tjänst. I nätverk med högt socialt kapital mår människor bra, samarbetar ofta och fungerar som ett allmänt stöd vid eventuella krissituationer. Högt socialt kapital kan därför ses som en värdemätare för ett framgångsrikt nätverk. Grupper med ett lågt social kapital kan inte lita på varandra, ger inte igen en tjänst och hjälper varandra sporadiskt om de gör det över huvud taget. I en sådan grupp håller man sig för sig själv och är allmänt misstänksam.

Den första omfattande studien om social kapital gjordes av Robert Putnam som studerade grupper i norra Italien och i södra Italien. Han fann att grupperna i norr hade högre socialt kapital än grupperna i söder. Senare studier har visat att vi i Sverige generellt har högre socialt kapital än grupper i Ryssland. Kan det hänga samman med att vi i Sverige känner oss trygga, är lyckliga och har god välfärd jämfört med många andra länder?

 

Samarbete och kommunikation

Det finns ett triadiskt samband mellan tillit, samarbete och kommunikation. När det gäller relationen mellan kommunikation och tillit är det normalt så att ju mer vi kommunicerar, två personer emellan, desto mer tillit känner vi till varandra. Ju mer tillit till varandra vi känner desto mer öppet kommunicerar vi och ju mer öppet vi kommunicerar desto mer tillit känner vi. Det är en positiv spiral. Kommunikation och tillit är två fundament för samarbete. För att samarbete ska bli möjligt måste vi kommunicera och i någon mening måste vi känna tillit. Ingen form av samarbete är möjlig utan kommunikation. Hur ska vi annars veta att vi behöver samarbeta och vad vi behöver samarbeta kring att uppnå? Hur ska vi kunna bestämma vad som ska göras och vem som ska göra vad? Ett av skälen till att vi ibland avstår från att samarbeta är att vi inte känner tillit till den andra. Vi tänker att om jag anstränger mig för att vi ska uppnå ett gemensamt mål och du hoppar av innan vi blir klara eller tar frukterna av vårt samarbete helt för dig själv är det inte värt mödan. Om jag ännu inte har erfarenhet av att du beter dig på detta vis är det troligare att du kommer att finnas vid min sida ända fram till vi når målet och att vi båda delar på frukterna av vår framgång. Detta visar att tillit också är en nödvändighet för samarbete.

Det intressanta är att när vi samarbetar kommunicerar vi öppet och ärligt, något som inte konkurrerande parter gör, och vi får öppen och ärlig information tillbaka. När samarbetet är avslutat känner vi en samhörighet till varandra och känner att vi kan kommunicera om allt möjligt för vi vet att vi kan lita på varandra och stödja varandra. När vi väljer att lita på den andra parten och vårt samarbete lyckas känner vi ännu större tillit till den andra. Det sammanfattar ganska väl vad socialt kapital är. Ju mer vi använder det desto mer får vi. Ju mer öppet jag kommunicerar desto mer öppet kommunicerar du tillbaka och vi känner att vi kan vara helt ärliga med varandra. Ju mer vi känner ömsesidig tillit desto mer kan vi vänta oss att även svåra händelser bärs upp av denna tillit. När tilliten har prövats av en svår händelse och den har visat sig hålla stärks tilliten än mer. Tillit ger mer tillit tillbaka. När samarbetet lyckas vill vi samarbeta igen och kan tänka oss att samarbeta kring större och mer krävande projekt. När även detta lyckas blir vi bättre på att samarbeta och villiga att göra det igen. Ju mer vi använder det sociala kapitalet desto mer får vi tillbaka.