Framgångsrika högre studier

Jag läste precis en avhandling skriven av en forskare från Nederländerna som handlar om hur man kan förutse vilka presumtiva studenter som kommer att klara sina studier utan problem och vilka som kommer att hoppa av, göra mängder av omexaminationer och trots studielån och många timmars handledning inte kommer att kunna ta ut en examen. Avhandlingen går igenom att flertal teorier och modeller som ligger till grund för verktyg där urval kan göras i ett tidigt skede.

Min första tanke är att det är kostsamt och tidskrävande att hålla svaga studenter under armarna genom en hel utbildning. Många av de svaga studenterna har inte grundläggande läs- och skrivförmåga. Detta i sin tur försvårar deras möjligheter att klara examinationer och ta sig igenom en hel utbildning. Andra är bara studieovana och behöver ett år på sig för att förstå hur det fungerar med högre studier. Ett nytt urvalssystem skulle gallra bort dessa studenter.

Min andra tanke är att det inte finns något system idag, och sannolikt inte i framtiden, som kan göra det perfekta urvalet. Starka studenter kommer att sollas bort trots att de sannolikt kommer att klara högre studier och svaga studenter kommer att bli antagna trots att de inte kommer att klara sina studier. Hur vet jag det? Idag baseras antagning för en stor majoritet av utbildningarna på betyg. Betygen är en hyffsad indikator på hur studenten har klarat sina grundskolestudier och gymnasiestudier. Det säger ganska lite om hur individerna kommer att klara högskolestudier.

En av de bästa faktorerna som grund för en prediktion är om en student kommer från ett akademikerhem där många har vana av att studera på högskola eller universitet. Detta ger unga personer från akademikerhem en stor fördel. Det betyder dock inte att de är de mest motiverade eller kommar att genomföra sina studier med framgång, d.v.s. vara framgångsrika studenter. Ungdomar från studieovana hem har alla möjligheter att bli framgångsrika bara de får lite tid på sig.

Mer personlighetsinriktade faktorer som femfaktormodellen och self-efficacy skulle kunna fungera bättre. Problemet är bara att femfaktormodellen talar om att det finns en statistisk sannolikhet att en student med vissa personlighetsdrag kan klara sina studier med bravur. Det är också sannolikt att några med den "perfekta" kombinationen av personlighetsdrag inte kommer att klara sig. Personlighetsdrag kan visserligen förändras över tid även om det går långsamt men self-efficacy kan förändras ganska snabbt. När en studieovan person plötsligt inser vad det är hen ska åstadkomma och kan göra en bedömning hur detta ska bli möjligt kan studierna börja gå utmärkt.

Vad som leder till framgångsrika studier bygger sannolikt på ett flertal faktorer. Dessa tillsammans kan ge en god bild men det finns inga garantier. Först måste jag klargöra vad som menas med framgångsrika studier. För mig är det att man får med sig kunskaper ut i livet i allmänhet och ut i arbetslivet i synnerhet. Detta är dock svårt att mäta så därför tittar man på lärande respektive betyg. Dessa korrelerar inte alltid vilket kan verka förvånande. Om man lär sig mycket genom sina studier är det ett tecken på att studierna är framgångsrika. Ett annat tecken är om man får bra betyg. Jag ska redovisa båda från ett antal metastudier.

Framgångsrika studier genom mycket lärande

Topp femton av de faktorer jag har kunnat hitta via metastudier ser ut så här:

  • Uppgifter i relation till utvecklingsnivå 25 %
  • Metakognition 15 %
  • Tydlig kommunikation från läraren 15 %
  • Self-efficacy 15 %
  • Förbättra sin undervisning 15 %
  • Öppenhet 10 %
  • Samarbete 10 %
  • Goda relationen (lärare/student) 10 %
  • Tillit 10 %
  • Återkoppling 10 %
  • Arbetsminne 10 %
  • Lärandemål 10 %
  • Motivation 10 %
  • Föräldrars engagemang 10 %
  • Pålitlighet/ordningsamhet 5 %

Procenten som står efter framgångsfaktorn svarar för hur stor inverkan faktorn kan ha som mest på lärande. Ovan lista visar att uppgiftens svårighetsgrad i förhållande till den utvecklingsnivå eller arfarenhetsnivå en person ligger på är väldigt viktig. Detta anses vara av stor betydelse i grundskolan men man kan också se dess relevans på universitetsnivå. Det kan t.ex. gälla studieovana individer som uppfattar många uppgifter som svårbegripliga. Studentens bakgrund och erfarenheter spelar alltså in.

Metakognition är en individuel faktor. Vissa har lättare för metakognition än andra. Det hindrar inte att en person som har lägre förmåga till metakognition inte kan öka denna förmåga under tiden hen genomgår sina studier. Self-efficacy och öppenhet (personlighetsdrag) är två andra individuella faktorer som spelar stor roll. Hit hör också arbetsminne, lärandemål, motivation och pålitlighet/ordningsamhet.

Tydlig kommunikation från läraren, undervisningen (och i vilken grad läraren förbättrar denna), samarbete, goda relationer, tillit och återkoppling är alla relationella faktorer som antingen bygger på goda relationer mellan lärare och student eller goda relationer mellan studenter. Detta är ytterst svårt att förutse i något test.

Som jag nämnde ovan har familjen en betydelse. Vana från familjen vid högre studier eller hur mycket föräldrarna engagerar sig i studierna har betydelse.

Det finns en rad ytterligare faktorer som spelar in i hur väl man lär sig. Boken Visuellt lärande är en användbar källa till detta.

Framgångsrika studier genom höga betyg

De 15 viktigaste faktorer som spelar in för hur höga betyg man får är enligt en rad metastudier dessa:

  • Generell intelligens 15 %
  • Self-efficacy 15 %
  • Förbättra sin undervisning (läraren) 15 %
  • Formativ bedömning 15 %
  • (KASAM 15 %)
  • Arbetsminne 15 %
  • Pålitlighet/ordningsamhet 10 %
  • Återkoppling 10 %
  • Goda relationen (lärare/student) 10 %
  • Intellektuell nyfikenhet 10 %
  • Flytande intelligens 10 %
  • Emotionell intelligens 10 %
  • Socialt kapital (nätverkande) 10 %
  • Socioekonomisk bakgrund 10 %
  • Föräldrars engagemang 10 %

Som man kan se återkommer flera faktorer från listan om lärande. När man tittar på betyg har intelligens en större inverkan. Generell intelligens ligger på topp och både flytande intelligens och emotionell intelligens finns med på listan. Även arbetsminne som delvis kan kopplas till generell intelligens och flytande intelligens finns med som en betydelsefull faktor. På denna lista är det fler faktorer som är individuella. Två av dessa individuella faktorer som inte finns med på lärande-listan är KASAM och intellektuell nyfikenhet. KASAM handlar om förmågan att se situationen man befinner sig i som meningsfull. Intellektuell nyfikenhet handlar om att vilja lära sig sådant som rör högre studier. Att bilda sig. Det är en faktor som påminner om öppenhet som inte finns med på denna lista. Det gör däremot ett annat personlighetsdrag som har tagit ett kliv uppåt, nämligen pålitlighet/ordningsamhet.

Lärarens undervisning och återkoppling har stor betydelse även för betyg. Också bedömning från lärarens sida har betydelse. Detsamma gäller relationen mellan lärare och student. Däremot spelar tydlig kommunikation och tillit mindre roll. Det är inte så konstigt eftersom läraren avgör betyget oavsett hur väl studenten lär sig. När man mäter lärande blir det tydligare hur avgörande tydlighet och tillit är för just detta.

Med på listan finns också socialt kapital, studentens socioekonomiska bakgrund och föräldrarnas engagemang. Dessa är alla sociala faktorer som sträcker sig utanför själva högskolan och högskolestudierna. Det är betydelsefullt i vilket sociala sammanhang man befinner sig för betygen.

Reflektion

Sammantaget kan man konstatera att det finns en rad faktorer som påverkar om man lär sig mycket och om man får bra betyg. Samtidigt finns det faktorer som enbart påverkar en av dem eller har en märkbart större inverkan på lärande eller betyg. Betyg hänger något mer på individuella faktorer och social bakgrund. Det finns också faktorer som har en påverkan att räkna med även om den är lägre än att den platsar på listorna. Min poäng är att det finns väldigt många faktorer att ta hänsyn till som kan ha en effekt. Risken att ett urvalsverktyg gör fel är stor.

Om man nu ska skapa nya verktyg för urval till högskolestudier måste man ha en klar bild av vad man vill åstadkomma. Vill man titta på lärande eller vill man fokusera på betyg. Min tidigare översyn av betygens betydelse visar att betyg enbart har betydelse fram till den första anställningen sedan förlorar betyg sin betydelse och det finns ingen korreltation mellan betyg och framgång i arbetslivet, för företagande eller för ledarskap.

Om man väljar att se betyg som ett mått på framgångsrika högre studier begränsar man sig till hur det går för studenten enbart under studietiden. Det kan få förödande effekter på arbetskraften som kommer ut på arbetsmarknaden.

Om man istället tittar på lärande väljer man ett framtidsperspektiv där den som har lärt sig mycket också har förutsättningar att klara sig i arbetslivet, särskilt om personen är benägen att fortsätta att lära sig mycket. När man tittar på framgångsfaktorerna bakom lärande är det fler faktorer som hänger på lärarens förmåga till undervisning, avpassning och återkoppling mm. Detta kan man inte alls reglera i nya grunder för urval av studenter som kommer in på högskola och universitet.

Jag ställer mig mycket tveksam till nya urvalsverktyg för antagning så länge det enbart handlar om att klara sina studier. Det kan däremot vara rimligt med urvalskriterier som förutser vilka studenter som har bäst möjlighet att omsätta sina kunskaper från sina högre studier senare i livet. Allt annat är delvis bortkastad tid för studenter lika väl som för utbildningssystemet.

Vad tycker du?

17 Aug 2019