Glädje - positiv psykologi och framgångsfaktorer

Sedan intåget av positiv psykologi som en vetenskapsgren 1998 har det poppat upp en rad böcker och artiklar om glädje. En av dem, The Happines Advantage av Shawn Achor, har fått mycket uppmärksamhet och inspirerat företagsledare som Richard Branson. Problemet som jag ser det är att innehållet i boken saknar en god vetenskaplig grund. Det är mer av antaganden än om sådant vi faktiskt vet om glädje.

Jag skrev nyligen ett blogginlägg på en av mina andra bloggar om just glädje. Dagen efter fick jag ett nyhetsbrev från en annan blogg som precis gjort ett inlägg om glädje. Det är ett ämne som fortsätter att vara på tapeten. Frågan är varför. Min gissning är att vi alla vill leva ett lyckligt liv. Vi önskar oss det för oss själva och för andra. Det vanliga antagandet är att glädje är ett mål. ”Om jag bara blir glad blir mitt liv bra”. ”Om jag bara får uppleva glädje blir jag en lycklig människa”. Kanske ska vi ställa oss frågan vad det är som gör oss glada istället. Det kan vara både universellt och individuellt.

Professor Catherine Sanderson hör till en av de främsta på området positiv psykologi, särskilt om glädje. Hon är en efterfrågad föreläsare som talar om detta flera gånger i veckan på olika platser världen över. Det säger en del om hur stort intresset för glädje just nu är. Hon beskriver tre saker som hon har kommit fram till om glädje:

  • Vissa människor är glada till sin natur, andra behöver jobba på att bli glada.
  • Människor blir glada av att göra sådant som de upplever meningsfullt. Krav och måsten, ofta förknippat med arbetsuppgifter, gör oss inte glada.
  • Det är oftast tillsammans med andra vi känner störst glädje.

Många av oss behöver anstränga sig för att hitta meningsfulla och sociala situationer där glädje ökar. Vi behöver se till att en viss proportion av vår tillvaro upptas av sådant som gör oss glada. Det är här det blir särskilt individuellt då det som gör en människa glad kanske upplevs som ett krav för någon annan. Vissa känner sig mer glada av att vara ute i naturen. Andra upplever oro i naturen. Vissa känner sig glada av att ta lite egentid för att läsa en bok. Andra tycker det är jobbigt att läsa.

Att hitta det meningsfulla, att hitta rätt umgänge och att se till att det man tycker om får tillräckligt mycket tid är sådant som på kort och lång sikt gör oss gladare. Men det kommer inte av sig självt. Vi behöver göra aktiva val och fullfölja dem. Vissa föreslår också att vi blir gladare av att le för då ”lurar” vi hjärnan att tro att den har roligt och därför ställer om sig till ett lustfyllt tillstånd. Det är både sant och falskt så ta ett sådant råd med viss försiktighet. Allt hänger på i vilket tillstånd du är i när du väljer att le och av vilket skäl du väljer att le. En person som arbetar på en restaurang eller inom vården och som egentligen är stressad men ändå ler riskerar att på sikt må sämre än bättre. En människa som är i neutralt tillstånd i sin ensamhet och ler kan få ett litet förändrat känslotillstånd till det positiva. Däremellan finns mängder med varianter som är svåra att bedöma.

När jag var i en särskilt tung period för femton år sedan läste jag roliga serietidningar. De fick mig att le för att jag helt enkelt hade roligt åt det jag läste. Numera ser jag på komedier på TV eller Netflix för att på det viset ladda upp mig en smula. Jag mår bra av att vara i naturen eller att hänga i hängmattan. Det blir jag glad av. Då, för femton år sedan, lärde jag mig via min forskning att det är bra att utföra repetitiva handlingar för att öka serotoninhalten. Serotonin är ett av de signalämnen i hjärnan som hänger samman med glädje. Att promenera kan vara ett exempel för då rör jag ben och armar på ett repetitivt sätt. Att vara på konsert och klappa i händerna i takt med musiken kan också fungera. Till och med att stryka färg på en vägg skulle kunna fungera. Man drar penseln upp och ned, upp och ned. Alla kan hitta sitt sätt att bli glad på.

Om vi nu hittar sätt att bli glada på, kan man då uppnå andra positiva effekter i livet av detta? Jag gick igenom all forskning jag kunde hitta och kom fram till att glädje påverkar flera områden i livet.

  1. Glädje leder till att vi trivs bättre på vår arbetsplats och presterar bättre (inklusive är mer kreativa). Framför allt leder glädje till att vi känner tillit till och är villiga att hjälpa våra kollegor. Vi kan därför uppmuntras att ha roligt på jobbet. Glädje kan bidra med ungefär 5 % till att vi lyckas på jobbet.
  2. Team som skapar och delar glädje presterar bättre än team som inte delar glädje. Att prestera bättre innebär att klara uppgiften och att göra det med bravur. Glädje kan bidra med ungefär 5 % till att team lyckas bättre.
  3. Ledare som bidrar till ökad glädje bland de anställda är mer omtyckta och presterar bättre (når sina uppgifter/mål). Glädje kan bidra med ungefär 10 % till att ledare presterar bättre och blir mer omtyckta.
  4. Par som skapar och upplever glädje i sin relation har en kvalitativt bättre relation är par som inte gör det. Glädje i relationen kan bidra med ungefär 15 % till en välmående relation.
  5. Glädje har en koppling till hälsa och välbefinnande. Människor som regelbundet har roligt mår bättre. Glädje bidrar med ungefär 5 % till god hälsa och välbefinnande.

Glädje har en positiv relation till lärande men glädje har ingen känd relation till betyg. Människor med bra betyg har inte fått det för att de har haft mer roligt och de är heller inte gladare för sina fina betyg. Glädje har heller inget känt samband med företagande eller rikedom.

Som framgångsfaktor är glädje en betydande faktor på god väg att vara en breddfaktor. Vi kan i alla fall konstatera att glädje är en spetsfaktor när det gäller goda relationer. Par som har roligt tillsammans mår bra tillsammans.

5 May 2018