The 7 Habits of Highly Effective People

Tidskriften Forbes utnämnde år 2002 boken The 7 Habits of Highly Effective People till en av de tio mest inflytelserika böckerna om företagande och organisering någonsin. Boken är skriven av Stephen R. Covey i slutet av 1980-talet. Om man inte har läst boken kan man lätt bli nyfiken på vad det är för speciellt med just denna bok. Det är precis vad jag ska titta lite närmare på nu.

 

 

Som titeln antyder har Covey funnit sju vanor eller färdigheter som gör att man lyckas i arbetslivet, företagandet och i ledarskapet. Dessa sju vanor är:

  • Att vara proaktiv
  • Att börja med slutet
  • Att göra en sak i taget
  • Att tänka vinn/vinn
  • Att lyssna empatisk (för att först förstå och sedan göra sig förstådd)
  • Att samarbeta
  • Att ständigt utveckla sig och sina övriga sex vanor

Att vara proaktiv innebär att var förutseende och ta saken i egna händer istället för att vänta att någon ska säga till en vad man ska göra. Att börja med slutet är att formulera ett mål för vad man vill uppnå. Att göra en sak i taget handlar om att ta reda på vad som behöver göras och göra det i rätt ordning. Att tänka vinn/vinn innbär att båda parter ska vinna på ett förslag istället för att se möten med andra som en tävling som man själv ska vinna (men lika väl förlora). Att lyssna empatiskt innebär att lyssna koncentrerat för att förstå vad den andra försöker förmedla. Det är också viktigt att själv göra sig förstådd men inte lika viktigt som att anstränga sig att förstå andra. Att samarbeta handlar om att kommunicera på ett sådant sätt att man kan uppnå ett gemensamt mål (eller att parterna var för sig uppnår det de eftersträvar). Den sjunde vanann slutligen handlar om den egna utvecklingen.

Min ambition är att ta reda på vilka av dessa som går att få forskningsstöd för och sedan ta reda på om de verkligen är bidragande faktorer till att människor lyckas och blir mer effektiva. Jag har tittat på åtta områden i livet (utbildning, arbete, team, företagande, ledarskap, relationer, hälsa/välbefinnande och rikedom) för att se om dessa vanor har inverkan på något av dem och i så fall hur stor inverkan.

Att vara proaktiv har inte studerats som faktor inom utbildning men däremot inom arbetslivet. Att vara proaktiv har 10 % inverkan på om man lyckas i arbetslivet. Det är främst om man är nöjd med sina val i yrkeslivet där proaktivitet har störst inverkan. Faktorn har också en inverkan på om man är högpresterande respektive innovativ på jobbet. När det gäller att arbeta i team finns det få studier men de tyder på att proaktivitet har en stark inverkan (ca 15 %) på att man lyckas i projektet. Som företagande har man stor hjälp av att vara proaktiv. Den inverkan som detta personlighetsdrag har är ca 10 %. När det gäller ledarskap finns det åter ett fåtal studier men de tyder på att en ledare blir en något bättre och mer effektiv ledare om hen är proaktiv. Den inverkan som har uppskattats är ca 10 %. Jag har inte kunnat hitta några studier om kopplingen mellan proaktivitet och relationer, mellan proaktivitet och hälsa, samt mellan proaktivitet och rikedom. Däremot finns det enstaka studier som antyder att proaktivtet har en inverkan (ca 15 %) på vårt välbefinnanden (en subjektiv känsla av).

Att börja med slutet, d.v.s. sätta upp mål, har studerats rätt så mycket. Mål har inverkan på alla områden utom på rikedom. Mål har 5 % inverkan på relationer, 10 % inverkan på utbildning, 15 % inverkan på fyra av områdena (arbete, team, företagande och hälsa/välbefinnande) och slutligen 20 % inverkan på ledarskap. Helt klart en framgångsfaktor.

Att göra en sak i taget har inte studerats tillräckligt för att kunna dra några slutsatser. Det jag har hittat är att uppmärksahet, vanligtvis förmågan att fokusera, har 5-10 % inverkan på utbildning. Att tänka vinn/vinn har inte hellr studerats på ett sätt som går att relatera till något av de åtta områdena.

Att lyssna empatiskt har som enskild faktor studerats i mycket liten utsträckning. I de få fall det förekommer, t.ex. i relationer, visar det sig har en stor inverkan. En bredare innebörd som att kunna ha en god konversation och däribland lyssna uppmärksamt har en stark inverkan men det är något problematiskt att uttala sig kring något av de åtta områdena. Det är troligare att det har en inverkan än att det inte har det. Samarbete är en framgångsfaktor för lärande (10 %) och för team (15 %) som strävar mot gemensamma mål. Inga studier kan bekräfta dess betydelse inom några andra områden.

 

 

Den egna individens ständiga personliga utveckling har inte studerats tillräckligt för att det ska gå att uttala sig.

Det går med säkerhet att säga att mål (att börja med slutet) är en väldigt värdefull faktor för att lyckas i livet i stort. Att vara proaktiv har definitivt en inverkan för sådant som är arbetsrelaterat och kanske för individens välbefinnande. Det finns anledning att tro att empatiskt lyssnande har betydelse men när det gäller sammarbete är det av betydelse för utbildnign och teamuppdrag. De övriga tre vanorna är svåra att uttala sig om.

Det finns hårdfakta, d.v.s. statistiska analyser, som grund för de faktorer som verkligen är framgångsfaktorer men när det gäller t.ex. att tänka vinn/vinn så är det mer en fråga om värdegrund och inställning. Vi blir sannolikt mer respekterade i vida kretsar om vi väljer att möta andra med välvilja. De hårdfakta som finns ger Coveys bok en halvt stöd. En rekommendation är därför att satsa på att bli mer målinriktad, mer proaktiv och mer samarbetsinriktad. Det är aldrig fel att vara en god lyssnare, särskilt inte som ledare. De andra vanorna kan du utveckla efter eget tycke.

2 Jun 2018