Vägen till hälsa och välbefinnande

Vad är det som gör att man har god hälsa och mår allmänt bra? Det finns ingen magisk formel eller gyllene väg men det finns en rad faktorer som kan ha betydelse. Detta vill jag titta närmare på och dela med mig av.

Att ha det allmänt bra i livet hänger samman med generell hälsa och generellt välbefinnande. I detta inlägg görs det ingen åtskillnad på fysisk och psykisk hälsa eftersom brist på båda får individen att må dåligt. Generell hälsa inkluderar alltså båda aspekterna. Välbefinnande är en psykologisk och subjektiv upplevelse. Medan en läkare eller psykiater delvis kan fastslå hälsotillståndet är det individen själv som avgör graden av välbefinnande. Naturligtvis hänger hälsa och välbefinnande samman. Den som har god hälsa upplever i regel en högre grad av välbefinnande än den med svag hälsa. Men välbefinnande bygger inte enbart på hälsa. En människa kan uppleva välbefinnande när hen lyckas med ett uppdrag, hur relationer ser ut eller baserat på lön och karriär. Därför är det väsentligt att skilja hälsa och välbefinnande åt. Båda kan dock ses som indikatorer på det goda livet vilket de flesta av oss ser som eftersträvansvärt. Den som lever ett gott liv har nått en form av framgång i livet.

Hur vi mår och hur tillfreds vi är med tillvaron beror dock inte enbart på yttre omständigheter. Enligt forskarna Sheldon och Lyubomirsky kan man tillskriva den subjektiva upplevelsen av välbefinnande till tre typer av faktorer. Femtio procent beror på genetiska faktorer. Fyrtio procent beror på avsiktliga handlingar, alltså sådant som du vill ska hända och som du faktiskt utför. De återstående tio procenten beror på omständigheter. Som så ofta är det vi får med oss från födseln inte statiska faktorer. De kan förändras under livets gång vilket till viss del beror på vad vi väljer att göra med våra liv.

Det måste finnas mängder med faktorer som bidrar till god hälsa och välbefinnande. Istället för att lista alla potentiella faktorer fokuserar jag på de som har en dokumenterad effekt för ett större flertal. Baserat på en rad metaanalyser har jag ställt samman en lista för god hälsa och en lista för välbefinnande. Faktorerna listas i den ordning de förväntas ha effekt på respektive område. Procentsatsen står för hur stor förväntad effekt de har.

 

Framgångsfaktorer för god hälsa

  1. Hopp 15 %
  2. KASAM 10 %
  3. Emotionellt stabil 5 %
  4. Extrovert 5 %
  5. Öppenhet 5 %
  6. Self-efficacy 5 %
  7. Tillit 5 %
  8. Socialt kapital 5 %
  9. Optimism 5 %

 

Framgångsfaktorer för välbefinnande

  1. KASAM 25 %
  2. Optimism 20 %
  3. Emotionellt stabil 15 %
  4. Passion 15 %
  5. Hopp 15 %
  6. Mål 15 %
  7. Medkänsla med sig själv 15 %
  8. Emotionell intelligens 10 %
  9. Self-efficacy 10 %
  10. Tillit 10 %
  11. Extrovert 5 %
  12. Glädje 5 %
  13. Socialt kapital 5 %
  14. God ekonomi 5 %

Skälet att fler faktorer är listade för välbefinnande beror på att det är fler faktorer som med stor säkerhet har en inverkan. Det är inte detsamma som att fler faktorer faktiskt har en inverkan. Fler kan ha betydelse men är ännu inte bekräftade.

Man kan notera att flera faktorer återkommer på båda listorna. Två tydliga exempel är hopp och optimism, två begrepp som hör hemma inom fältet positiv psykologi. Vad är det för skillnad på optimism och hopp? I en studie där några forskare har försökt att utreda just detta framgår det att det är ett 80-procentigt överlapp mellan dragen. Det gör det svårt att separera dem åt. Samma forskare menar dock att det finns en liten skillnad och det är att optimism handlar om kvalitén på det som man vill ska hända medan hopp handlar om en förväntan att man ska uppnå sitt mål. Både hopp och optimism handlar om att se det ljusa och det möjliga även när det är svårt i livet.

Som man kan se är hopp den viktigaste faktorn för god hälsa och en av de viktigare för välbefinnande. Optimism är mycket viktig för välbefinnande och ganska betydelsefull för god hälsa. Det finns mycket som tyder på att hopp och optimism är mer eller mindre medfödda sidor hos en person. Vissa har det medan andra saknar det. Människor med god hälsa och som återkommande upplever välbefinnande har det med säkerhet. Om det är möjligt borde fler lägga sig till med dessa egenskaper.

KASAM, eller en känsla av sammanhang, visar sig betydelsefulla för både hälsa och välbefinnande. Särskilt utmärker sig denna faktor för välbefinnande där den är den viktigaste faktorn. En känsla av sammanhang bygger på förståelse, hanterbarhet och meningsfullhet. Detta sammantaget gör att vissa klarar av livet bättre även när det är svårt.

Att vara emotionellt stabil respektive extrovert är två personlighetsdrag som är associerade med god hälsa och välbefinnande. Emotionell stabilitet, som är motsatsen till att vara neurotisk, tillsammans med optimism återfinns i ett flertal studier över personer som har god hälsa och andra positiva upplevelser i livet. Ett annat personlighetsdrag som återkommer är self-efficacy. Förmågan att ha en tilltro till sina möjligheter att nå ett specifikt mål. Denna förmåga är känd från ett flertal studier som en framgångsfaktor för hälsa.

Tillit och socialt kapital är två faktorer som spelar in för både god hälsa och välbefinnande. Dessa två faktorer är mycket nära besläktade då tillit anses vara en del av socialt kapital. I vilket fall som helst har de en dokumenterad inverkan på hur vi mår. Att känna tillit och ha andra att lita på och luta sig mot är viktiga inslag i livet.

En intressant iakttagelse är att många ser god ekonomi som ett mått på framgång men det visar sig även att god ekonomi är en faktor som leder till välbefinnande. Människor som har pengar känner sig mer tillfreds än människor som har det knapert. Detta är dock ingen exakt korrelation då mer pengar inte fortsätter att leda till högre välbefinnande. Det finns en gräns där rikedom som faktor planar ut. En rik person och en jätterik person är ungefär lika tillfreds med livet. Jättefattiga människor har dock ett sämre liv, i den bemärkelsen att de mycket sällan upplever välbefinnande, än vad fattiga människor har. Låginkomstagare har ett sämre liv än vad medelinkomsttagare har. På individnivå finns det alltid enstaka undantag i båda riktningarna, d.v.s. rika som är bedrövade och fattiga som mår bra.

Som du kan se ovan finns det ytterligare faktorer som har betydelse för god hälsa och välbefinnande. Det gäller öppenhet, passion, mål, medkänsla med sig själv, emotionell intelligens och glädje. Sammantaget vill jag ändå peka ut hopp/optimism, KASAM, Emotionell stabilitet, self-efficacy, tillit och socialt kapital som de mest centrala faktorerna som gör att människor har god hälsa och upplever regelbundet välbefinnande. Någon kanske vill lägga till att motion och god kost borde räknas in. Det gör de definitivt men det är ovan faktorer som gör att vi konsekvent väljer att motionera och äta god kost för att det gör att vi mår bra.

Vad tror du leder till god hälsa och välbefinnande?

14 Jul 2019