Gott Nytt År

31 Dec 2019

Jag önskar alla läsare och följare ett Gott Nytt År.

Anta det nya årets och det nya decenniets utmaningar för att lyckas ännu bättre.

Du är välkommen att följa Framgångsbloggen under 2020.

Vad gör framgångsrika personer över julhelgerna?

14 Dec 2019

Är det skillnad på hur framgångsrika personer firar jul och nyår jämfört med mindre framgångsrika personer? Vissa hävdar det. Lynn Taylor som är expert på arbetsliv och karriär har tittat närmare på denna fråga.

Innan du läser vidare bör du ha följande i åtanke:

• Underlaget är sannolikt baserat på hur det ser ut i USA. Det kan vara annorlunda i Sverige.
• Många som hör till de mest framgångsrika hör också till överklassen. Det är därför troligt att det är överklassvärderingar som lyser igenom i hur de agerar. Alla framgångsrika personer har inte en överklassbakgrund och avviker därför en aning från nedan beskrivning.

Här nedan följer 10 saker framgångsrika personer gör över sin jul- och nyårsledighet. I vissa fall framgår det också vad mindre framgångsrika personer, men som strävar efter framgång, begår för misstag.

1. Planera tiden

Framgångsrika personer planerar sin ledighet. Det kan verka paradoxalt men de vet av erfarenhet att om de inte bestämmer sig i förväg för vad de ska göra, vilket inkluderar att vila, är risken stor att de drar iväg och gör oplanerade saker som splittrar dem eller tar onödigt mycket energi.

Man får därför se till att planera in tid med familjen. med vänner och tid för sig själv. När man ägnar sig åt återhämtning kan det vara både på egen hand och med andra.

Enligt Taylor har mindre framgångsrika personer en tendens att vara impulsiva. Detta kan vara kostsamt i längden. Håll dig till din plan.

2. Begränsa inslaget av arbete

Om man tvunget ska arbeta när man är ledig (vilket i sig är en paradox) ska det vara ett begränsat inslag av arbete. Ett sätt är att bestämma att arbete enbart får förekomma på måndag och torsdag eller enbart en till två timmar på förmiddagen. Den välplanerade har sett till att allt arbete redan är utfört när ledigheten börjar eller har delegerat arbetet till någon annan.

Mindre framgångsrika personer har en tendens att tro att saker inte blir gjorda utan deras närvaro. Därför är de tillgängliga och dyker ofta upp på jobbet även under ledigheten.

Fortsätt läs →

Hur hänger femfaktormodellen ihop med motivation och andra drivkrafter?

20 Oct 2019

Femfaktormodellen är en modell över hur fem faktorer tillsammans utgör kärnan av en iindivids personlighet. Dessa fem faktorer korrelerar med andra faktorer som i sin tur påverkar hur vi tänker, drömmer, känner och beter oss.

I detta inlägg ska jag beskriva hur femfaktormodellen hänger samman med motivation och andra drivkrafter. När det gäller andra drivkrafter kan det röra sig om fysiologiska drivkrafter som håller oss vid liv, emotionella drivkrafter som har både med överlevnad och välbefinnande att göra samt andra faktorer som gör att vi t.ex. söker stimulans.

För att spara på utrymmet får den intresserade läsa mer om femfaktormodellen i en längre text som finns på denna sajt. Detsamma gäller en längre text om motivation som finns som ett tidigare inlägg på denna blogg.

De fem faktorerna eller dimensionerna som ingår i femfaktormodellen är:

• Neurotisk (kallas även emotionellt instabil med motpolen emotionellt stabil)
• Extrovert (med motpolen introvert)
• Öppen (för nya erfarenheter med motpolen traditionell)
• Tillmötesgående (kan även kallas andracentrerad med motpolen självcentrerad)
• Ordningsam (med motpolen spontan)

Dessa fem dimensioner ska nu relateras till några kända drivkrafter.

Fortsätt läs →

Vinnande ledarskap

5 Oct 2019

I maj i år kom boken Vinnande ledarskap - att organisera för topprestation inom idrottsklubbar ut. Den bygger på flera års forskning där fokus har varit klubbar inom fyra lagsporter. De utvalda klubbarna har haft en tendens att hålla sig kvar i toppen på ligorna år efter år. Vad är det som gör att dessa lag lyckas medan andra lag typiskt ligger i mitten av tabellen eller åker upp och ned mellan ligorna?

Kärnan i boken går ut på att presentera en rad framgångsfaktorer som är gemensamma för de framgångsrika klubbarna. Författarna vill även göra gällande att andra typer av organisationer som inte håller på med idrott kan dra lärdomar av dessa framgångsfaktorer.

Här nedan ska jag presentera åtta av framgångsfaktorerna tillsammans med rekommendationer för alla som leder en enhet eller organisation. Jag reserverar mig när det gäller denna antagna transfereffekt. En transfereffekt är när något funkar i ett sammanhang och man därför antar att de även funkar i ett annat sammanhang. Forskning visar att det sällan är så. Transfereffekter lyser oftast med sin frånvaro. Ta därför nedan tips med en nypa salt.

Tipsen nedan är riktade mot organisationer som håller på med lagidrott. Där kan vi förvänta oss att de är viktiga. För övriga organisationer kanske de kan fungera men det troliga är att de inte funkar eller att de bara delvis funkar. I det senare fallet får man överväga om man ska lägga tid och energi på att göra något som bara har en liten effekt, när man kan fokusera på andra faktorer.

Fortsätt läs →

Kommunikation som framgångsfaktor

26 Sep 2019

Alla sociala aktiviteter kräver kommunikation så i någon mening är det en grundläggande och helt nödvändig faktor för att nå framgång. I många teorier och modeller, över välfungerande verksamheter och relationer, finns kommunikation med men det är ofta en oprecis beskrivning av vilken roll kommunikation har och vilken form av kommunikation det rör sig om.

Kommunikationskompetens

För att förstå kommunikation som framgångsfaktor behöver man först titta på de delar av kommunikation som man kan öva upp och bli bättre på. Detta kallas med ett ord kommunikationskompetens. Kommunikationskompetens i sin tur kan delas upp i en rad delkompetenser:

• Effektivitet
• Lämplighet
• Tydlighet
• Anpassningsbarhet/flexibilitet
• Konversationsreglering/turreglering
• Engagemang
• Empati
• Etik

Det råder stor enighet hos kommunikationsforskare kring de första två delkompetenserna. De övriga lyfts fram av vissa men inte av andra.

Fortsätt läs →

Hur blir man en framgångsrik interimschef?

9 Sep 2019

En interimschef är en övergångschef som träder in efter att en ordinarie chef har lämnat sitt uppdrag, ofta med kort varsel, tills en ny ordinarie chef har rekryterats.

Fenomenet interimschef är en utmaning för alla inblandade parter. Den verksamhet som behöver en interimschef står i valet att rekrytera internt för en övergångsperiod eller rekrytera externt. Oavsett vilket man väljer kan det röra sig om ett oprövat kort. Personalen som får en ny närmaste chef för en begränsad tid kan tycka att det är ovant och jobbigt. Den som väljer att ta ett uppdrag som interimschef ställs inför en uppgift som är mer eller mindre ny och risken att misslyckas finns alltid där, särskilt med tanke på att förutsättningarna är extra krävande.

Den fjärde parten som man inte så ofta tänker på är agenten eller förmedlaren av interimstjänsten som ska matcha person med uppdrag. Om de gör ett svagt arbete kan det skada alla inblandade parter och sänka förtroendet för agenten både på kort och lång sikt.

När man ställer frågan hur man blir en framgångsrik interimschef måste man ha med alla bakgrundsfaktorer och omgivande faktorer i beräkningen. Om de som behöver en övergångschef inte specificerar vad de behöver minskar chansen att de träffar rätt. När den som vill ta ett interimsuppdrag säger sig kunna mer än han eller hon egentligen kan måste personen antingen vara beredd att jobba stenhårt för att kompensera för sina brister eller vara beredd på att hen inte får något uppdrag igen.

Förmedlaren av interimstjänster behöver ha goda rutiner och metoder för att bedöma uppdragets karaktär och kandidaternas kompetenser mm. Det är hur precis denna matchning är som avgör hur framgångsrika de är i sitt uppdrag. Det är därför företag som Brightmill gärna visar upp att de har 96 procent nöjda kunder. De har lyckats matcha riktigt bra och de har dessutom en stödfunktion för interimscheferna när de sedan är mitt i sina uppdrag. Detta förbättrar förutsättningarna för interimschefen att lyckas.

En interimschefs framgång hänger alltså inte bara på chefen som person utan på många faktorer runt omkring. När man då tittar på forskning om interimschefskap kan man konstatera att det finns en del att tillgå, dock inte i jämförelse med andra ledarrelaterade forskningsområden, men inga direkta översikter som man kan dra bredare slutsatser från. Det som har studerats handlar ofta om personen som sådan och om relationen till den närmaste omgivningen. Inte så mycket om alla inblandade parter och potentiella påverkansfaktorer.

Jag har i tidigare inlägg presenterat omfattande forskning kring vad som ligger bakom ett framgångsrikt ledarskap. Det är inte så mycket som skiljer framgångsrika ledare som är ordinarie från framgångsrika ledare som är interim. Den stora skillnaden är att en övergångsledare behöver lyckas med allt på kortare tid. En bra matchning från början underlättar i denna utmaning och därtill behöver personen som tar uppdraget ha vissa egenskaper.

Fortsätt läs →

Framgångsrika högre studier

17 Aug 2019

Jag läste precis en avhandling skriven av en forskare från Nederländerna som handlar om hur man kan förutse vilka presumtiva studenter som kommer att klara sina studier utan problem och vilka som kommer att hoppa av, göra mängder av omexaminationer och trots studielån och många timmars handledning inte kommer att kunna ta ut en examen. Avhandlingen går igenom att flertal teorier och modeller som ligger till grund för verktyg där urval kan göras i ett tidigt skede.

Min första tanke är att det är kostsamt och tidskrävande att hålla svaga studenter under armarna genom en hel utbildning. Många av de svaga studenterna har inte grundläggande läs- och skrivförmåga. Detta i sin tur försvårar deras möjligheter att klara examinationer och ta sig igenom en hel utbildning. Andra är bara studieovana och behöver ett år på sig för att förstå hur det fungerar med högre studier. Ett nytt urvalssystem skulle gallra bort dessa studenter.

Min andra tanke är att det inte finns något system idag, och sannolikt inte i framtiden, som kan göra det perfekta urvalet. Starka studenter kommer att sollas bort trots att de sannolikt kommer att klara högre studier och svaga studenter kommer att bli antagna trots att de inte kommer att klara sina studier. Hur vet jag det? Idag baseras antagning för en stor majoritet av utbildningarna på betyg. Betygen är en hyffsad indikator på hur studenten har klarat sina grundskolestudier och gymnasiestudier. Det säger ganska lite om hur individerna kommer att klara högskolestudier.

En av de bästa faktorerna som grund för en prediktion är om en student kommer från ett akademikerhem där många har vana av att studera på högskola eller universitet. Detta ger unga personer från akademikerhem en stor fördel. Det betyder dock inte att de är de mest motiverade eller kommar att genomföra sina studier med framgång, d.v.s. vara framgångsrika studenter. Ungdomar från studieovana hem har alla möjligheter att bli framgångsrika bara de får lite tid på sig.

Mer personlighetsinriktade faktorer som femfaktormodellen och self-efficacy skulle kunna fungera bättre. Problemet är bara att femfaktormodellen talar om att det finns en statistisk sannolikhet att en student med vissa personlighetsdrag kan klara sina studier med bravur. Det är också sannolikt att några med den "perfekta" kombinationen av personlighetsdrag inte kommer att klara sig. Personlighetsdrag kan visserligen förändras över tid även om det går långsamt men self-efficacy kan förändras ganska snabbt. När en studieovan person plötsligt inser vad det är hen ska åstadkomma och kan göra en bedömning hur detta ska bli möjligt kan studierna börja gå utmärkt.

Vad som leder till framgångsrika studier bygger sannolikt på ett flertal faktorer. Dessa tillsammans kan ge en god bild men det finns inga garantier. Först måste jag klargöra vad som menas med framgångsrika studier. För mig är det att man får med sig kunskaper ut i livet i allmänhet och ut i arbetslivet i synnerhet. Detta är dock svårt att mäta så därför tittar man på lärande respektive betyg. Dessa korrelerar inte alltid vilket kan verka förvånande. Om man lär sig mycket genom sina studier är det ett tecken på att studierna är framgångsrika. Ett annat tecken är om man får bra betyg. Jag ska redovisa båda från ett antal metastudier.

Fortsätt läs →

Framgångsrikt ledarskap

29 Jul 2019

Får många är det en framgång att hamna i en ledarskapsposition. Ledarskap är ofta förknippat med ett visst anseende. Steget från att bli utsedd till ledare till att vara en bra ledare kan dock vara väldigt långt. Alltför många ledare är tyvärr dåliga och dåliga ledare är något vi starkt ogillar.

Vad det är för faktorer som ligger bakom ett framgångsrikt ledarskap har studerat i århundraden. Egentligen har forskare och andra tänkare inte kommit fram till en samsyn. Varje epok har haft sina ideal. Vad som ligger bakom ett gott ledarskap, kan man ändå enas om, är en komplex uppsättning faktorer. Riktigt vilka faktorer som är viktigast råder det oenighet om.

Jag har sett över de metastudier som finns om framgångsrikt ledarskap. Med hjälp av detta underlag kan man se hur starkt inflytande en faktor har i sig. Däremot kan man inte se hur stark den är när den ställs bredvid andra faktorer. För att det ska vara möjligt måste faktorerna ingå i samma studie. Det som presenteras är därför starka faktorer från studier som enbart mäter en eller några få faktorer.

Nedan lista presenterar de viktigaste faktorerna i tre nivåer: primära faktorer, sekundära faktorer och tertiära faktorer. Procentsatsen är en uppskattning på hur starkt inflytande en faktor som mest kan ha. Ingen enskild faktor kan ensam avgöra om man är en bra ledare. Det är en sammanvägd inverkan.

Primära faktorer

1. Kommunikationskompetens (25%)

2. Tydliga mål (20%)

3. Motivera medarbetarna (20%)

4. Ha tillit till medarbetarna (20%)

Det framgår ovan att kommunikationskompetens är den viktigaste faktorn för framgångsrikt ledarskap. Kommunikationskompetens är dock inte en kompetens utan en uppsättning underkompetenser. Från mina egna studier framgår det att följande fyra underkompetenser är viktigast för ledarskap: tydlighet, effektivitet (att vara bra på att förmedla sitt mål), lämplighet (att hålla sig till de sociala reglerna när man kommunicerar) och förmågan att lyssna.

Fortsätt läs →

Vägen till hälsa och välbefinnande

14 Jul 2019

Vad är det som gör att man har god hälsa och mår allmänt bra? Det finns ingen magisk formel eller gyllene väg men det finns en rad faktorer som kan ha betydelse. Detta vill jag titta närmare på och dela med mig av.

Att ha det allmänt bra i livet hänger samman med generell hälsa och generellt välbefinnande. I detta inlägg görs det ingen åtskillnad på fysisk och psykisk hälsa eftersom brist på båda får individen att må dåligt. Generell hälsa inkluderar alltså båda aspekterna. Välbefinnande är en psykologisk och subjektiv upplevelse. Medan en läkare eller psykiater delvis kan fastslå hälsotillståndet är det individen själv som avgör graden av välbefinnande. Naturligtvis hänger hälsa och välbefinnande samman. Den som har god hälsa upplever i regel en högre grad av välbefinnande än den med svag hälsa. Men välbefinnande bygger inte enbart på hälsa. En människa kan uppleva välbefinnande när hen lyckas med ett uppdrag, hur relationer ser ut eller baserat på lön och karriär. Därför är det väsentligt att skilja hälsa och välbefinnande åt. Båda kan dock ses som indikatorer på det goda livet vilket de flesta av oss ser som eftersträvansvärt. Den som lever ett gott liv har nått en form av framgång i livet.

Hur vi mår och hur tillfreds vi är med tillvaron beror dock inte enbart på yttre omständigheter. Enligt forskarna Sheldon och Lyubomirsky kan man tillskriva den subjektiva upplevelsen av välbefinnande till tre typer av faktorer. Femtio procent beror på genetiska faktorer. Fyrtio procent beror på avsiktliga handlingar, alltså sådant som du vill ska hända och som du faktiskt utför. De återstående tio procenten beror på omständigheter. Som så ofta är det vi får med oss från födseln inte statiska faktorer. De kan förändras under livets gång vilket till viss del beror på vad vi väljer att göra med våra liv.

Det måste finnas mängder med faktorer som bidrar till god hälsa och välbefinnande. Istället för att lista alla potentiella faktorer fokuserar jag på de som har en dokumenterad effekt för ett större flertal. Baserat på en rad metaanalyser har jag ställt samman en lista för god hälsa och en lista för välbefinnande. Faktorerna listas i den ordning de förväntas ha effekt på respektive område. Procentsatsen står för hur stor förväntad effekt de har.

Fortsätt läs →

Hur viktiga är dopamin och serotonin för vår framgång?

29 Jun 2019

Eftersom forskningen kring Dopamin och Serotonin hela tiden utvecklar den bild som vetenskapen har av vad dessa ämne står för och gör med oss finns det en risk att vanligt folk inte hänger med. Risken är också stor att associationerna till vilka funktioner dessa ämnen har blir ensidiga och förenklade. Det finns nämligen inget enkelt med dessa ämnen var för sig eller hur de samverkar med varandra.

Dopamin har i en omfattande kartläggning relaterats till nyfikenhet, lärande, öppenhet, nya idéer, kreativitet, att se möjligheter snarare än hinder, kognitiva exekutiva funktioner, motivation, belöningar, njutning, upphetsning, reproduktion och motorisk kontroll. Detta är enbart de funktioner som rör nervsystemet. Dopamin som både är en signalsubstans och ett hormon har i det senare fallet inverkan på en rad system utanför hjärnan och nervsystemet.

Serotonin finns främst i det nervsystem som omgärdar mag- och tarmkanalen. Ämnet är där förbundet till regleringen av matspjälkningssystemets aktivitet och är involverat i perceptionen av (ätbara) resurser. Serotonin har också med sociala gruppkonstelationer och social dominans att göra. Ju mer dominant en individ är i en grupp desto högre är halterna av Serotonin i individen. Ju mer undergiven en individ är i gruppen desto lägre är halterna av Serotonin. Serotonin är också inblandat i mänsklig kognition, i minnen och lärande, oro och depression, samt så oförenliga sidor av vårt känsloliv som empati och aggression.

Det visar sig också från en rad studier att Serotonin har med viljestyrka, uthållighet och med att följa en plan att göra. Här får Serotonin en viktig balanserande funktion på Dopamin och dess effekter.

Fortsätt läs →

Att vara tillmötesgående - ett personlighetsdrag

11 May 2019

Femfaktormodellen består av fem personlighetsdimensioner och en av dem utgörs av ytterligheterna tillmötesgående och självcentrerad. Man skulle också kunna kalla motpolen till självcentrerad för andracentrerad. Det är en ganska bra beskrivning på ett personlighetsdrag som i grunden är medgörlig och bryr sig om hur andra har det. Ibland är den andra viktigare än individen själv.

Det sägs att tillmötesgående personer är omtäcksamma vänner.

En individs personlighet är en sammansättning av flera personlighetsdrag. Vissa drag är mer framträdande än andra. Vissa drag träder fram i särskilda situationer men är annars ganska osynliga. Det är vid de särskilda situationerna som man kan avgöra om det tillmötesgående draget är en framgångsfaktor.

I generella termer kan man beskriva det tillmöstesgående draget som deltagande, ömsint, tillitsfull, generös/givmild, medgörlig, överseende och tålig. I många beskrivningar kommer empatisk och samarbetsvillig upp. En tillmöstesgående person har ofta grundinställningen att man kan lita på andra tills motsatsen bevisas. Självcetrerade personer har en tendens att inte lita på andra, som en grundinställning, tills motsatsen bevisas. De litar på sig själva. De självcentrerade har också en tendens att vara kritiskt lagda medan de tillmötesgående har en tendens att vara överseende.

Personer med ett start tillmötesgående drag bjuder gärna andra på middag, de är utmärkta värdar och de är generösa. Det senare kan innebära att de hjälper andra genom att ge stöd eller genom att faktiskt ge bort saker eller pengar. Vid en krissituation kan man räkna med att en tillmöstegående person står kvar.

Fortsätt läs →

Mindfulness, emotionell intelligens och ledarskap

26 Apr 2019

Jag surfade nyligen in på mindfullnesgruppens websida och kollade in lite vad deras verksamhet bestod av. Det slog mig då att mindfulness har varit ett ganska populärt fenomen det senaste decenniet och jag har inte granskat det som en potentiell framgångsfaktor.

Mindfulness handlar om att vara närvarande, öppen, accepterande. Du kan läsa mer om det här. Genom att arbeta med mindfulness kan man enligt mindfulnessgruppen öka sitt välbefinnande, minska sin stress, minska sina smärtor mm. Jag har använt mig av den vanliga metoden, som jag brukar tillämpa i mina inlägg, för att se vad den samlade forskningen har att säga i befintliga metaanalyser.

En av de tidigare metaanalyserna från 2004 visar från tio kontrollerade studier att mindfulness har en positiv effekt på stressreduktion. Effekten är mellan fem och tio procent. Det betyder att mindfulness är en verksam faktor som ger viss effekt men att det antagligen inte räcker som ensam faktor för att minska stressen. För den som går ifrån att inte ägna någon tid åt mindfulness till att följa ett milndfulness-program blir skillnaden ganska stor. Denna skillnad kan vara tillräckligt påtaglig för att en reduktion av fem till tio procent av stressnivån ska upplevas som en positiv effekt.

Mindfulness är ofta associerad med meditation. Meditation för ökad mindfulness har studerats i samband med andra psykologiska faktorer. I en metaanalys från 2012 har mindfulness en genomsnittlig effekt på mellan fem och tio procent. När man tittar närmare på särskilda faktorer finns det ganska stora skillnader. Störst effekt återfinns bland personer med negativa personlighetsdrag (t.ex. dominans, rigiditet, psykotisk) och vid stress. Att öka mindfulness genom meditation ger alltså positiva effekter för personer med negativa personlighetsdrag. Här ligger effekten på ca 15 procent. Effekten på allmän kognition och på emotionell reglering finns men är som bäst runt fem procent. Effekten på intelligens och välbefinnande är ca tio procent.

I en helt färsk metastudie som publicerades i februari 2019 tittar de närmare på mindfulness på arbetsplatsen. Där framkommer det att mindfulness har en positiv effekt på upplevelsen av stress, ångestminskning och minskning av psykologisk utmattning. Mindfulness har också en effekt på välbefinnande och sömnkvalitén. Effekten är som högst tolv procent för psykologisk utmattning och ca tio procent för ångesminskning.

Så här långt kan jag konstatera att det finns tydligt forskningsstöd för att mindfulness är en framgångsfaktor för hälsa och välbefinnande. Eftersom detta område går in i arbetslivet kan mindfulness även ses som en framgångsfaktor för vårt arbete. Minskad stress, ångest och utmattning gör att vi kan utföra ett bättre job.

Om man surfar runt på mindfulnessgruppens websidor hittar man en systersajt, Minds Unlimitet, där de fokuserar på ledarskap. Deras arbete med ledarskap och ledarskapskurser bygger på mindfulness och emotionell intelligens. Nästa steg är därför att titta närmare på hur mindfulness hänger samman med ledarskap.

Fortsätt läs →

Livspusslet - utmaningar och möjligheter

2 Apr 2019

Jag har i ett tidigare inlägg skrivit om livspusslet och de utmaningar som följer. Den grupp av individer som ställs inför den största utmaningen är de som starkt identifierar sig med flera roller: arbetet, föräldraskapet och partnerskapet. Det är inte konstigt att dessa personer upplever att livspusslet inte går ihop. Kraven på sig själv, via alla roller som man identifierar sig med, är för många och för höga.

Cecilia Nahnfeldt som är docent i genusvetenskap och har studerat utmaningar kring livspusslet menar att det är klokt att börja med att sätta upp gränser. En rad gränssättningar som är avvgörande är:

• att man inte alltid måste vara bäst på jobbet och tacka ja till alla förfrågningar,
• att man inte alltid måste vara en god och närvarande förälder,
• att man inte måste vara en perfekt partner hela tiden,
• att man ser till att få sova ordentligt (eftersom dessa personer ständigt lider av sömnbrist),
• att man ger sig själv egentid.

Enligt Nahnfeldt är vi så tacksamma när vi får kompledigt i en timma för att hämta barnen på förskolan eller fritids att vi kompenserar detta med att jobba två och en halv timma extra hemma på kvällen. Gör inte det. Om kompensation är nödvändig räcker det med en timma. Resten av tiden kan gå till egentid och mer sömn. Nahnfeldt tycker även att man ska ställa frågor kring arbetet om vilka krav man ställer på sig själv på jobbet och vilka krav man tror att chefen och kollegorna har. Det är inte säkert att man behöver leva upp till så höga krav som man själv tror. Att börja prata om dessa frågor på arbetsplatsen är nödvändigt.

När det gäller föräldrarollen är man inte ensam. I många fall finns en partner som också är förälder som man kan dela relativt lika med. Det finns släktingar och nära vänner som kan tänka sig att ställa upp oftare än man tror. Det finns professionella nannies och barnvakter man kan anlita. Ett förslag är MyNanny som har verksamhet och certifierad personal på flera orter i landet. Många föräldrar tror att det är skamligt att ta hjälp av andra eller att det är för dyrt att anlita professionell hjälp. Inget av detta stämmer så det är bara att börja tänka om. Ge dig själv lite egentid eller tid med din partner.

Fortsätt läs →

Framgångsfaktorer.com överst på Google

30 Mar 2019

Denna blogg handlar om framgångsfaktorer. Det kan man om inte annat lista ut från domännamnet. Min ambition sedan start har varit att skriva så innehållsrikt och relevant om framgång för att på sikt hamna överst på Googlesökningar i ämnet. Nu efter mindre än ett år har bloggen hamnat överst på de två huvudsakliga nyckelorden: framgångsfaktor och framgångsfaktorer. Det betyder, enligt Googles sätt att ranka, att denna sajt är en betrodd plats när det gäller information och kunskap kring ämnet framgång och att relevansen på innehållet är hög.

Det görs fler sökningar på ordet framgångsfaktorer än på ordet framgångsfaktor. När google-användare söker på framgångsfaktorer hamnar min sida överst för merparten av sökningarna och användarna klickar i 35 % av fallen på min länk. Det är en bra CTR för den som är insatt. När google-användare söker på framgångsfaktor hamnar även här min sida överst vid merparten av sökningarna och användarna klickar i 24 % av fallen på min länk.

Bakom detta utfall ligger ett hårt arbete med sökmotoroptimering (SEO). På en blogg om framgångsfaktorer kan jag med andra ord också lägga till SEO som en framgång och vilka faktorer som ligger bakom denna. En faktor som väger tungt bakom min framgång med att hamna högst på sökord som framgångsfaktorer och framgångsfaktor beror på att mitt domännamn innehåller dessa sökord. Det underlättar även om det finns mängder av andra faktorer som spelar in.

För att visa hur mycket mer som spelar in kan jag säga att sökordet femfaktormodellen för närvarande i genomsnitt ligger på plats 13 för min sajt. Det betyder att den väldigt sällan kommer upp på förstasidan (som vanligtvis visar de tio första förslagen). Jag ska därför göra vad jag kan för att få upp sökordet femfaktormodellen på förstasidan (plats 1-10) med målsättningen att på sikt nå plats 1-3. En rimlig tidsram för att nå topp tre är ett år. Låt oss se hur det går.

Om och när det funkar kan jag skriva ett inlägg om vilka av de ca 200 kända faktorerna som spelar in vid SEO som är mest avgörade, enligt de principer jag själv vaskar ut framgångsfaktorer med. Fortsättning följer...

Nu kan du läsa hur det gick.

Effektiva personer

15 Mar 2019

För mig som driver två företag och som dessutom är anställd vid Högskolan i Borås gäller det att vara hyffsat effektiv och disciplinerad för att lyckas. Faktum är att jag varvar kortare perioder av hög effektivitet med perioder av onyttighet. Att vara onyttig för mig är ett avslappnat tillstånd där jag tar igen mig utan krav på att lösa något problem eller producera något. För mig är det absolut nödvändigt att ha sådana perioder. Det finns också andra sätt att ta en paus och det är för mig att vara kreativ. Ofta innebär det att skapa något för min egen skull. För att det är kul.

Jag är som person ganska teoretiskt lagd. Även om jag har en god tanke eller känsla för hur jag själv ska vara effektiv är det inte så ofta som jag kan förmedla hur jag lyckas för andra så att de också kan lyckas. Det finns andra som har mer konkreta metoder vilket jag strax kommer till.

Jag skrev föregående sommar om boken The 7 Habits of Highly Effective People av Stephen R. Covey. Högeffektiva personer är enligt Covey proaktiva personer som sätter upp tydliga mål, gör en sak i taget, tänker vinn/vinn, lyssnar empatiskt osv. Att göra en sak i taget innebär vissa utmaningar när vi idag avbryts av meddelanden via smartphonen eller datorn, andra människor som vill något eller egna tankar och känslor om något som är mer lustfyllt just nu. Det är lätt hänt att man blir distraherad. Vad man behöver vara är fokuserad och disciplinerad.

De dagar jag har lätt att hålla ut är det möjligt att hålla mig till en uppgift åt gången tills den är klar. Andra dagar tappar jag fokus ganska snabbt. Då får jag ge mig själv små morötter i stil med att om jag gör några av deluppgifterna får jag göra något kul en kort stund innan jag går tillbaka. Det senare är på gränsen till att vara ineffektiv men på lite längre sikt lär jag mig att göra krävande (eller tråkiga) saker genom att ge mig själv små belöningar. Det positiva med detta är att delar av mig minns att det är belönande att streta på.

På bloggen fondanalys, som inte handlar särskilt mycket om att analysera fonder, i ett inlägg om att arbeta effektivt tar de upp prioriteringar. Att prioritera är ett sätt att göra en sak i taget eller att välja vilken sak som är viktigast och göra även om det är motigt. Ett ganska konkret sätt, som de föreslår i bloggen, är att lista dagens sysslor och poängsätta dem enligt vilka som är högst prioriterade. Det kan vara ett sätt som jag tror tilltalar många.

Ett annat sätt som påminner om hur jag själv gör är att jobba intensivt och disciplinerat en kortare period, t.ex. 25 minuter och därefter ta en kortare paus i fem minuter. Därefter jobbar man intensivt igen. Var fjärde paus är femton minuter så att man får chans att återhämta sig. I ovan nämnda blogginlägg jämför skribenten detta tillvägagångsätt med den så kallade pomodorotekniken. Man delar in en arbetsuppgift i kortare pass och fortsätter tills uppgiften är avklarad. Fördelen med detta arbetssätt är att man inte hinner bli trött och ofokuserad tack vare de regelbundna pauserna.

Jag har ofta förmågan att sitta länge med en uppgift utan paus. Troligtvis lurar jag mig själv eftersom vi alla förlorar i effektivitet ju längre vi jobbar utan paus. Till slut blir det svårt att fokusera och man börjar pilla med annat med jämna mellanrum. Läs mer om pomodorotekniken och prova själv om du inte redan har gjort det. Hitta de intervall som passar dig.

Har du några andra metoder för att vara effektiv?