En blogg på vetenskaplig grund om vilka faktorer som ligger bakom att vi lyckas i livet.
Sida 4
Glad midsommar
22 Jun 2018
Den här bloggen handlar huvudsakligen om att göra saker lite bättre. Man kan lätt få uppfattningen att det handlar om effektivisering och rationalisering som ofta är ledord vid omorganisering. Den som tror det får tänka om. Det finns så mycket forskning som pekar på vikten av att vila, av att ha roligt och av att njuta. Vi blir aldrig mer effektiva än återhämtningen emellan insatserna tillåter.
Se därför till att just vila, ha roligt och njut nu när det är midsommar.
Glad midsommar!
Socialt kapital och nätverkande
9 Jun 2018
När jag var lite drygt 20 år och höll på med musik fick jag upprepade gånger höra att talang är mindre viktigt än kontakter i branschen. Är det inte tillräckligt att spela in bra låtar och skick upp en "demo" till ett skivbolag? Om man är bra nog får man väl kontrakt? Det tog ett tag för mig att acceptera att man inte får kontrakt baserat på hur duktig man är på att skriva och spela musik utan baserat på andra faktorer. Snart märkte jag hur man kunde bära sig åt för att lyckas. Det handlade om att nätverka och träffa rätt personer. När man väl har träffat rätt personer ska man bygga upp goda relationer med dessa. Långt senare lärde jag mig om betydelsen av socialt kapital.
The 7 Habits of Highly Effective People
2 Jun 2018
Tidskriften Forbes utnämnde år 2002 boken The 7 Habits of Highly Effective People till en av de tio mest inflytelserika böckerna om företagande och organisering någonsin. Boken är skriven av Stephen R. Covey i slutet av 1980-talet. Om man inte har läst boken kan man lätt bli nyfiken på vad det är för speciellt med just denna bok. Det är precis vad jag ska titta lite närmare på nu.
Motivation - en drivkraft för att lyckas
29 May 2018
Motivation har inte studerats särskilt länge. Det är först de senaste decennierna som forskare har börjat ta betydelsen av motivation på allvar. Någonstans under 1960-talet började man titta närmare på motivation och konstaterade att det sannolikt rör sig om två sorters motivation. En inre motivation och en yttre motivation. Den inre motivationen kommer från individen själv och är ofta kopplad till individens intresse för ämnet. Att få göra det men är intresserad av och det man tycker är kul är en belöning i sig. Det behövs inte några lockande medel. Yttre motivation är istället kopplat till erbjudanden om belöningar, pengar, godis, beröm. Moroten är en sinnebild för yttre motivation. Själva görandet är inte gott nog utan det är vad man får när man har avslutat sin uppgift som man får det men eftersträvar.
Ger ledarskapsutbildningar önskad effekt?
24 May 2018
Har du eller någon bekant gått på en ledarskapsutbildning och ställt frågan om kursen verkligen ger något? Det är många, globalt, som ställer sig den frågan och har en tveksam inställning till hela fenomenet. Då kan det vara bra att veta att det har utförts en hel del studier kring detta och att en forskargrupp har gjort en metaanalys där de går igenom alla kända studier för att se vilka generella tendenser som finns. Metaanalysen finns publicerad i en artikel i Journal of Applied Psychology (december 2017).
Tillit - en framgångsfaktor att lita på
21 May 2018
Tillit är en helt unik framgångsfaktor. Det är få områden i livet där tillit inte spelar en stor roll för att man ska lyckas. Om man utgår ifrån mina typer av framgångsfaktorer så utmärker sig tillit i samtliga fall. Tillit är en spetsfaktor i fem av åtta studerade områden vilket också gör tillit till en kraftfaktor. Tillit är den främsta kraftfaktorn då den är den enda som har en inverkan på minst femton procent på fem områden. Därtill är tillit en breddfaktor som har en inverkan på sju av åtta områden. Det verkar finnas mycket få studier som undersöker relationen mellan tillit och rikedom. Från dessa studier går det inte att säga något om vilken betydelse tillit kan ha. I de övriga sju områdena är tillit en tydlig framgångsfaktor. Efter de tre breddfaktorer som har inverkan på alla åtta områden är tillit dem främsta av de som har inverkan på sju områden. Den genomsnittliga inverkan som tillit har är 16.5 procent. Ingen annan breddfaktor har så hög inverkan.
Omgiven av idioter?
8 May 2018
Många har läst Thomas Eriksons bok Omgiven av idioter. Det boken verkar ha blivit känd för är de fyra personlighetstyperna och färgbeteckningarna som de har: det röda beteendet, det gula beteendet, det gröna beteendet och det blå beteendet. Erikson är öppen med att han har hämtat inspirationen från Hippokrates som levde för ungefär 2400 år sedan. Han har också hämtat inspiration från Aztekerna som levde i Mexiko fram till 1500-talet som enligt Erikson utgick ifrån de fyra elementen. Allt detta kan man läsa om i kapitel 18. Hur många har gjort det?
Rikedom - vilka faktorer ligger bakom?
6 May 2018
För några dagar sedan var det en person i Sverige som vann en jackpot på 208 miljoner. Att blir rik genom en lottovinst är relativt ovanligt. Det beror på tur och det är få som har en sådan tur. Det är heller inget som ligger inom vinnarens kontroll. Det bara händer. De flesta som är rika är det på grund av en annan slags tur. Tur som helt eller delvis vilar på individens kontroll. Om man t.ex. förbereder marken väl för att plantera ett äppelträd följt av en längre tids skötsel av trädet har man tur som får frukt. Så har det gått till för de flesta som är rika. De har lagt grunden i ett tidigt skede och tagit hand om sina investeringar och relationer tills de ger utdelning. Till slut bär det frukt och något år kan det ge tillbaka riktigt mycket.
Glädje - positiv psykologi och framgångsfaktorer
5 May 2018
Sedan intåget av positiv psykologi som en vetenskapsgren 1998 har det poppat upp en rad böcker och artiklar om glädje. En av dem, The Happines Advantage av Shawn Achor, har fått mycket uppmärksamhet och inspirerat företagsledare som Richard Branson. Problemet som jag ser det är att innehållet i boken saknar en god vetenskaplig grund. Det är mer av antaganden än om sådant vi faktiskt vet om glädje.
Ordningsamhet - ett personlighetsdrag
1 May 2018
Enligt femfaktormodellen, som jag har skrivit mer utförligt om i en längre text, finns det fem personlighetsdrag som vi alla har mer eller mindre av. Ett av dessa drag kallas på engelska conscientiousness. Ganska svårt att uttala. Därtill ganska svårt att översätta till svenska. Conscientiousness betyder ungefär plikttrogenhet. Innehållet i detta personlighetsdrag lutar dock mer mot ordningsamhet. En ordningsam person är förutom plikttrogen också välorganiserad, hårt arbetande, ambitiös, uthållig och punktlig. Ytterligare ett ord som passar in på dessa människor är att de är målmedvetna. Detta personlighetsdrag har även en motpol som vi kan kalla spontan. En spontan person gör vad som faller in för stunden. En spontan person – som en motsats till ordningsam – är försumlig, oorganiserad, mållös, lat och kommer nästa alltid för sent till utsatt möte. Det låter inte särskilt smickrande men det är svårt att vara spontan och målmedveten samtidigt. Däremot är det är lätt att vara spontan och bekymmersfri. ”Vi tar det sen…” är standardkommentaren när det handlar om att planera för framtiden.
Emotionell intelligens
30 Apr 2018
Begreppet emotionell intelligens användes för första gången av psykologen Michael Beldoch i en artikel 1964. Han menade att människors emotionella sensitivitet beror på en faktor, kanske lika grundläggande som generell intelligens. Han kallade denna grundläggande intelligens för emotionell intelligens. Trots att det bedrevs en hel del forskning i ämnet var det först när Daniel Goleman publicerade sin bästsäljande bok med titeln Emotional Intelligence: Why It Can Matter More Than IQ som intresset ökade. Så vad är egentligen emotionell intelligens. En vanlig definition lyder:
Emotionell intelligens är en generell förmåga att uppfatta och identifiera känslor (både hos sig själv och hos andra), att reglera känslor (både sina egna och andras) och framgångsrikt hantera känslosamma situationer.
Generell intelligens - en generell framgångsfaktor?
28 Apr 2018
Intelligens eller IQ är något som vi pratar om i ganska förenklade termer och ibland uttrycker viss avsky emot. Är Intelligens bra eller dåligt?
Efter ett antal decenniers forskning om vad intelligens är har vi landat i att det åtminstone finns två sorters intelligens som kallas flytande intelligens och kristalliserad intelligens. Dessa två sorters intelligens kallas tillsammans generell intelligens. I den generella intelligensen ingår t.ex. inte emotionell intelligens eller andra förmågor som benämns intelligenser.
What's so great about Grit?
28 Apr 2018
För några år sedan började journalister, debattörer, forskare och andra förståsigpåare att prata sig varma om Grit. De hävdade alla ganska okritiskt att Grit är faktorn med stort F bakom framgång i skolan och i arbetslivet mm. Om detta går det t.ex. att läsa på SvD:
https://www.svd.se/hon-myntade-begreppet--na-framgang-med-grit
Eller på forskning.se:
https://www.forskning.se/2017/11/09/grit-ar-grejen-om-du-vill-lyckas-i-skolan/
Jag tog mig tiden för ett år sedan att sätta mig in i vad Grit står för. Begreppet har främst studerats och utvecklats av Angela Duckworth som är forskare i USA. Hennes forskning är samlad och presenterad på ett relativt tillgängligt sätt i boken Grit - The Power of Passion and Perseverance.
Enligt henne består Grit av två komponenter: passion och uthållighet. För att lyckas måste man ha en passion för det man gör och man måste ha en uthållighet för att inte ge upp när det är svårt. Den som är passionerad håller gärna ut lite längre och den som är uthållig hittar lättare passionen.
Klicka här för att hitta standby tält.